Rektorn: Det alltid är något som krånglar

Lena Gartmark har varit rektor i snart fyra år och hon menar att skolan mår bra, på ett sätt. Skurups folkhögskola har fullt med deltagare både i Skurup och i verksamheten i Malmö.

– Men det har varit tufft ekonomiskt de senaste åren. Vi har gjort ganska många insatser och skurit i kostnader. Nu börjar vi titta på nya intäkter och det behöver vi ha. Vi behöver nya verksamheter att komplettera folkhögskoleverksamheten med, säger Lena Gartmark.

Det finns också trasiga hängrännor och trappor som har vittrat sönder,

I dag hyr Skurups folkhögskola av Kunskapsporten som är skolans fastighetsägare. Värst är problemen på internatrummen, vilket förstås drabbar deltagarna.

– Internatrummen är en intäkt för skolan och nu har vi åtta sådana rum som vi inte kan nyttja för att de inte lever upp till brandskyddskraven. Kunskapsporten är inte villiga att åtgärda detta. Sedan finns det ytterligare ett hus som börjar bli så undermåligt att vi inte kan hyra ut de rummen till våra sommarkurser. Förra vintern hade vi väldiga problem med värmeregleringen, det ska åtgärdas nu, hävdar de. Så det får vi väl se nu, säger Lena Gartmark.

Svårt på landsbygden

I internatlokalerna pågår även ett högt fläktljud som aldrig slutar, som stör deltagarna. Hon suckar lite och flikar in att det alltid är något som krånglar, särskilt i de gamla internathusen.

– Men deltagarna är ju här för att hänga med varandra och spela och skriva. Det gör de med liv och lust. Men de betalar trots allt hyra och vi vill att det ska vara bra boenden. Det skulle behövas slipas golv och målas om på sina ställen, förklarar Lena Gartmark.

Fredagen den 15 november skrev lokaltidningen Ystads allehanda om det de kallade för krisen för folkhögskolan. Rubriken löd: ”Smärtgränsen är nådd” och texten handlade om svartmögel, utdömda boenden, ett avloppsluktande lägenhetshus och fönster som läcker in. Lena Gartmark poängterar att hon inte kände till allt det som deltagare nämnde i artikeln.

– Vi äger inte våra egna lokaler. Historiskt sett har inte byggnaderna underhållits. Till slut blev kostnaderna så stora att styrelsen tog ett beslut om att sälja ut lokalerna. Det här var långt före min tid, förklarar Lena Gartmark.

Problem med restaurangköket

Skolans lokaler var i stort behov av renovering redan när Kunskapsporten tog över. De har gjort en del ”ganska stora saker” som Lena Gartmark uttrycker det, exempelvis ventilationen.

– Men det är mycket kvar och de har också begränsade ekonomiska möjligheter. Så lokalerna är ett bekymmer, hur det ska bli över tid, säger Lena Gartmark.

Kunskapsporten har även byggt två nya lägenhetshus. Det är totalt 96 enrumslägenheter och där har det varit en hel del problem med ugnarna.

– Vi har även haft problem med vårt restaurangkök. Ugnarna har varit väldigt gamla och de har ersatts med begagnade ugnar som har något eller några år mindre på nacken än de som gick sönder. Det är också en ekonomisk fråga för Kunskapsporten, vad de har möjlighet att göra, konstaterar Lena Gartmark.

Vissa renoveringar ska göras i just restaurangen, men på skolan finns det också trasiga hängrännor och trappor som har vittrat sönder, vilket gör att det finns risk för olyckor. Men undervisningslokalerna är det inte så illa med.

Hitta nya lösningar

Åter till ekonomin. Skurups folkhögskola får, precis som alla andra folkhögskolor i landet, en tilldelning av folkhögskole-årsplatser och i Skurup bedrivs bara folkhögskoleverksamhet. I Malmö handlar det om folkhögskoleverksamhet, SFI, yrkeshögskoleutbildning och av Arbetsförmedlingen finansierade arbetsmarknadsutbildningar (det sistnämnda finns även i Skurup, om än i liten skala).

– Så vi får titta på lösningar som att ansöka om projektmedel för att driva olika projekt som stämmer överens med vår verksamhet. Det kan vara kulturprojekt eller rikta sig till människor som står långt från arbetsmarknaden. Ett annat alternativ är att starta yrkeshögskolor i Skurup, säger Lena Gartmark.

Svårt på landsbygden

Problemet är att det är svårt att hitta verksamheter som fungerar just i Skurup, ute på landsbygden. I Malmö är kruxet ett annat. Där är det svårare att hitta funktionella lokaler i närheten av de redan befintliga lokalerna.

– Nu har vi jobbat med kostnadsbiten och nu är alla överens om att det är dags att titta på vad som kan ge pengar. Det hjälper inte lokalfrågan men det hjälper ekonomin, menar Lena Gartmark.

Finns det en risk på sikt att skolan blir mindre attraktiv när lokalproblemen är så stora?

– De flesta av våra deltagare är musikdeltagare och de är här för att spela. Vi har ett fantastiskt musikhus som är ganska nytt. Det är nog viktigast för deras del. Men lokaler måste underhållas och skötas löpande. Det är väl det vi hoppas, att Kunskapsporten ska få stabilitet i sin ekonomi så att de kan hålla efter på ett bra sätt. Jag ser ingen nära förestående risk att vi skulle behöva lägga ner för att lokalerna är så undermåliga. Skolan har stått sedan 1888 så den kan nog stå ett tag till, säger Lena Gartmark.