Profilerad allmän kurs i topp
Karin Gustavsson, handläggare på Folkbildningsrådet är ansvarig för utredningen. Foto: Jenny Holmberg.
Rapport Vilka upplägg och arbetsformer är framgångsrika för för de som går allmän kurs? Det har Folkbildningsrådet tittat närmare på i en utredning om kvaliteten på dessa kurser. Syftet är att stärka folkhögskolan som utbildningsform.
Nu har Folkbildningsrådet gjort en granskning av kvaliteten på allmän kurs, med ambitionen att sprida den allmänna kursens framgångsfaktorer och därmed bidra till utveckling och ökad kvalitet. Granskningen sammanfattas i rapporten ”Kvaliteten är helheten: Utredning om kvalitet på allmän kurs”.
– På lång sikt ser vi att det kan stärka folkhögskolan som utbildningsform och tydliggöra dess särart gentemot andra utbildningsformer, säger Karin Gustavsson, handläggare på Folkbildningsrådet och ansvarig för utredningen, i ett pressmeddelande.
Utredningen gjordes under läsåret 2023/24. 183 personer har samtalat med utredarna och 152 skolor har besvarat en enkät.
– Rapporten ger oss en bred bild av hur man jobbar inom allmän kurs idag och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Det här är kunskaper vi på Folkbildningsrådet behöver när vi formulerar villkor, säger Karin Gustavsson.
Vad engagerar?
I rapporten framgår det att många tycker att en tydlig profil i allmän kurs, exempelvis idrott, natur och estetiska ämnen, bidrar till att statens mål med folkbildningen uppnås, vilket i sin tur leder till tankar om hur folkhögskolorna ser på de allmänna ämnena. Utredningen förhåller sig neutral till kvaliteten och verksamheten på allmän kurs men tar upp några frågeställningar: Är de allmänna ämnena intressanta i sig själva? Eller krävs en profil eller inriktning för att göra dem mer engagerande och ändamålsenliga?
Ambitionen borde vara att de allmänna ämnena är minst lika attraktiva för deltagarna, skriver utredarna. Och att de ”ser exempel på att profilen/inriktningen står för vad den specifika utbildningsform folkhögskolan sägs vara, medan de behörighetsgivande ämnena lätt annars enbart blir en kopia av komvux.”
– Vi lutar åt att en profil eller ett tematiskt eller ämnesövergripande arbete, som kan handla om behörighetsgivande kurser, ger möjlighet att skapa ett innehåll som engagerar och motiverar deltagare på ett annat sätt än det gör att läsa behörighetsgivande och allmänna ämnen separat.
Orkar med en mattelektion
Utredarna bjuder även på flera konkreta exempel i rapporten:
”Deltagare uttrycker exempelvis att den profil de har valt är så rolig att de till och med kan stå ut med en mattelektion på en måndagsmorgon, eftersom de vet att något mer spännande väntar efteråt. Profilen skapar således motivation, medan de allmänna ämnena genomförs med mindre fokus på folkbildningens pedagogiska särdrag.”
Men utredarna såg också exempel där skolans värdegrund skapade en profilliknande verksamhet som ”gjorde att de allmänna ämnena kan sägas ingå i profilen.”
Framgångsfaktorer som lyfts fram i rapporten:
- Många deltagare uttrycker att ett tematiskt inriktat och ämnesintegrerat upplägg leder till studieframgång. Rapporten antyder att ett sådant arbetssätt är mer gynnsamt för deltagare som har svårt med uthållighet, fokus och motivation liksom för deltagare med annat modersmål än svenska. Trots det kan man inte uttala sig om att skolor med tematiskt och ämnesövergripande arbete generellt är mer framgångsrika än de som inte arbetar så.
- Trygghet och sammanhållning är avgörande för studieframgång. Att tillhöra en grupp främjar närvaro, motivation och lärande. Den relationsbyggande lärarens viktiga roll framhålls i rapporten.
- Många deltagare beskriver framgång utifrån möjligheten att ha inflytande över studiernas innehåll och upplägg.
- En framgångsfaktor där skolorna kan göra mer är att skapa en jämlik och demokratisk mötesplats. Många folkhögskolor lyckas inte fullt ut med att skapa möten och utbyten mellan olika grupper på skolan.
Undersökningen av allmän kurs är en del i en större översyn av statsbidragsvillkoren för folkhögskolorna. På sikt ska det resultera i ett nytt statsbidragssystem.
Källa: Folkbildningsrådet.
LÄS ÄVEN:
Risk att folkhögskolans särart går förlorad
