"Motsvarande-begreppet, vårt starkaste argument i avtalsrörelsen"

Folkhögskolan är en egen utbildningsform där vi som är verksamma som lärare inte bara kan, utan ska gå vår egen väg när vi skapar våra kurser. Det handlar om såväl allmän som särskild kurs även om det kan tyckas enklare på särskilda kurser. Dock är det viktigt i dessa tider att vi som lärare i folkhögskolan verkligen vågar använda vår frihet. Jag blir orolig ibland när jag besöker skolor där jag ser att förutsättningarna för lärarnas arbete stramas åt så pass att vägen att överleva blir att luta sig mot Skolverkets kursplaner till den grad att genomförandet till stor del liknar det som görs på Komvux.

Rädslan att bli granskad

Det ska sägas att det är lätt att bli bekväm i detta som lärare, att enkelt följa kursernas olika moment, göra en skrivning och bocka av att deltagaren klarat kursmålen. Det är en för folkhögskolan farlig väg att gå. Rädslan för att bli granskad och inte klara kvalitetskraven gör att vi drivs i den riktningen, inte minst av ängsliga skolledningar som premierar lärare med lärarlegitimation före kollegor med folkhögskollärarexamen. Där har vi en viktig diskussion att ta ute på skolorna. Vi ska ha välutbildade lärare på våra folkhögskolor och det kan mycket väl vara lärare med bakgrund inom det vanliga skolsystemet, men vi ska inte fokusera på om de har legitimation eller inte. Det finns krasst sett ingen legitimation som har bäring i folkhögskolan. En legitimation säger att du kan undervisa och sätta betyg enligt styrdokument från Skolverket. Vi sätter inte betyg och vi ska skapa kurser som motsvarar Skolverkets kursplaner, inte följa dem.

Fel signaler

Att värna om motsvarandebegreppet innebär att erkänna och uppskatta den kompletterande roll folkhögskolan spelar i vårt

utbildningssystem. Genom att erbjuda en kombination av välutbildade lärare – oavsett formell legitimation – och en samtalspedagogik som sätter kritiskt tänkande och demokratisk medvetenhet i första rummet, bidrar vi till ett samhälle där människor ges möjligheten att växa och aktivt delta i samhällets olika delar. Att i kompetensprofiler för lärartjänster i folkhögskolan ha med krav på legitimation sänder fel signaler och för folkhögskolan i fel riktning. Däremot är det viktigt att i pågående avtalsrörelser prata om lärares förutsättningar och inte minst folkhögskollärarens förutsättningar att skapa motsvarande kurser. Är det inte dags, i tider som dessa då arbetslinjen drivs hårt politiskt, och fler yrkesutbildningar förläggs till folkhögskola, att formellt utvidga motsvarandebegreppet att gälla även dessa kurser? 

Tomas Rosengren är ordförande Sveriges Lärare Folkhögskola.

LÄS ÄVEN:

Rosengren: Partssamverkan – viktigare än någonsin!

Slaget mot folkhögskolorna – ”Det är en tragedi”