Låga löner i folkhögskolan riskerar lärarflykt
Annat
Lönerna för folkhögskollärare fortsätter att släpa efter jämfört med andra lärargrupper. Det visar ny statistik.
Jag är inte överraskad, men jag är orolig. Om vi inte kan minska glappet kommer ännu fler lärare att lämna folkhögskolorna, säger Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola.
De senaste två åren har Tomas Rosengren fått mängder av samtal och mejl från lokala klubbar och enskilda medlemmar som alla frågat samma sak: hur ligger vi till lönemässigt i relation till andra lärare?
– Jag har inte kunnat ge ett riktigt bra svar eftersom de färskaste siffrorna varit från 2019. Men nu har vi svart på vitt att vi i snitt ligger mellan 2 000 och 4 000 kronor lägre än jämförbara grupper.
Vad tycker du om det?
– Att vi inte kommer ikapp är folkhögskolornas största problem. Det riskerar att undergräva hela vår utbildningsform.
Siffrorna visar på en löneökning på cirka 2 procent per år de senaste två åren. För lite?
– Absolut, gymnasielärarna i kommunala skolor har haft ökningar på mellan 2,5 och 3 procent under samma tid, mycket på grund av lärarlyftet som vi inte har fått ta del av.
De siffror som nu finns tillgängliga är insamlade av det hundratal folkhögskolor som lyder under Arbetsgivaralliansens avtalsområde. Lönerna för de 45 regionskolor som lyder under SKRs avtal ligger på ungefär samma nivå, enligt Tomas Rosengren.
– Men våra avtal är sifferlösa, så allt avgörs i lokala löneförhandlingar.
Snittlönen för en folkhögskollärare i Arbetsgivaralliansens avtalsområde låg år 2021 på 35 228 kronor i månaden beräknat på heltid. Det kan jämföras med exempelvis gymnasielärare i yrkesämnen som får 38 799 kronor i genomsnitt och i allmänna ämnen 39 902 kronor. För lärare i grundskolan årskurs 7-9 är genomsnittslönen 38 784 kronor. Statistiken för de här lärargruppern inom den kommunla sidan är dock från år 2020. Att jämföra med 35 228 kronor för folkhögskolans siffra som kommit för år 2021.
– De lokala variationerna kan vara så stora att i en given kommun tjänar en gymnasielärare i kommunen 10 000 kronor mer än folkhögskolläraren. Inte konstigt att våra skolor har svårt med rekryteringen, säger Tomas Rosengren.
Vad säger löneskillnaderna om synen på folkhögskolor?
– Jag tror att många har en bild av oss som en skolform lite vid sidan om, som något svårbegripligt borta i myshörnan. Men vi spelar en avgörande roll i många människors liv, vi hjälper dem att hitta en ny inriktning.
Rikspolitikerna har förvisso visat uppskattning för folkhögskolorna, menar han, genom att anslå ytterligare statsbidrag till fler utbildningsplatser.
– Men det leder inte till högre löner. Nu måste vi höja rösterna ytterligare för att få till en förändring.
Folkhögskollärarnas inträde i Lärarförbundet härom året tror han är ett viktigt steg i den här kampen.
– Nu har vi fått en större gemensam plattform för påverkan, jag tror att det kan bidra till att löneglappet minskar.
