Folkhögskolor bättre på att integrera nyanlända
Forskning Folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera nyanlända jämfört med gymnasiet visar ny forskning.
– Lärarna på folkhögskolorna tycks ha en större flexibilitet i att bestämma vilken språknivå eleven befinner sig på, jämfört med i gymnasieskolornaAndres Fejes, professor i Vuxenpedagogik vid Linköpings universitet
– Det vi ser är att folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera eleverna. De blir en del av alla övriga på skolan och har gemensamma aktiviteter med dem, säger Andres Fejes, professor i Vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, en av sju forskare som studerar migration, lärande och social inkludering i ett forskningsprogram som sträcker över åtta år där man följer nylända personer.
– Vi vill ta reda på hur olika sammanhang som är kopplade till nyanländas utbildning i svenska kan bidra till deras sociala inkludering. Som att känna tillhörighet i en grupp eller bli del av samhället på annat sätt, säger Andreas Fejes i en intervju på Linköpings universitets hemsida.
Två delstudier är klara. Den ena har följt asylsökande som läst svenska på ABF. Den andra har studerat språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan respektive folkhögskolan. Andreas Fejes vill inte dra för stora slutsatser ännu men påpekar att det finns skillnader mellan hur nyanlända upplevt undervisningen och den sociala tillhörigheten på folkhögskolorna respektive gymnasieskolorna.
På de två gymnasieskolorna har de nyanlända eleverna inte känt samma delaktighet med övriga elever och lärare. Verksamheten har varit avskild från den övriga skolundervisningen och de nyanlända har vistats i separata lokaler.
– Det vi också ser är att lärarna på folkhögskolorna tycks ha en större flexibilitet i att bestämma vilken språknivå eleven befinner sig på, jämfört med i gymnasieskolorna, säger Andreas Fejes.
