Diagrammet visar fördelningen av andelen (%) svar utifrån kurstyp på respektive påstående.
Folkhögskoleenkäten: Personlig utveckling och utbildning i topp
Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), ser positivt på resultaten från årets Folkhögskoleenkät. Foto: RIO och Stock adobe.
Rapport
Nu har årets Folkhögskoleenkät publicerats. Nästan 90 procent av deltagarna anger att de studerar på folkhögskola främst för att främja sin egen personliga utveckling.
– Det är glädjande, säger Olle Westberg, generalsekreterare för RIO-folkhögskolorna.
De tre främsta anledningarna till att man läser på folkhögskola är att fördjupa sina kunskaper inom ett visst ämne eller område, för sin personliga utvecklings skull och för att öka sina kunskaper, rent generellt. Det visar årets Folkhögskoleenkät som nu har presenterats. I år deltog 116 folkhögskolor. Antalet svarande kursdeltagare uppgick till totalt 10 473.
Syftet med enkäten är att undersöka ”deltagarnas upplevelse utifrån sitt motiv till att läsa på folkhögskola.” Men också att få en bild av den effekt och inspiration deltagare anser att studierna har och betydelsen av folkhögskolans särskilda arbetssätt.
– Enkäten visar att deltagarna generellt sett är väldigt nöjda med vad de får, vilket är kul och innebär att man lyckas med sitt uppdrag tillsammans med deltagarna. Det är den samlade bilden, säger Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
– Dessutom håller resultaten över tid. De ligger ganska platt men i grunden får vi bekräftat att det vi gör är rätt.
Ännu ett mål med rapporten är att öka förståelse och tillit för utbildningsformen hos huvudmän, styrelser och politik, både regionalt och nationellt.
Ett tydligt mönster är att deltagare som anger att de är födda utomlands generellt
ger mer positiva svar än andra deltagare.
– Vi är uppenbarligen extra bra på att jobba med utrikesfödda deltagare, säger han.
Olle Westberg tar upp frågan om internatets betydelse.
– Enkäten visar att internat är en viktig del på folkhögskolor, men absolut inte för alla. För många kan det vara ett mjukt sätt att flytta hemifrån eller en förutsättning för att kunna söka riksrekryterande utbildningar. Så det är viktigt att erbjuda internat.
Det främsta motivet som skiljer män och kvinnor åt i sammanhanget är behovet av att bli behörig för vidare utbildning, vilket männen betonar. Liksom att studierna är ett sätt att förbättra sina förutsättningar på arbetsmarknaden. Medan kvinnorna framhäver
fördjupning av kunskaper inom ett specifikt ämnesområde.
Handlar inte bara om behörighet
Det vanligaste motivet till att man väljer folkhögskola, oavsett kurstyp, är personlig utveckling. Nästan 90 % av deltagarna anger att de studerar på folkhögskola främst för att främja sin egen personliga utveckling.
– Det är glädjande att så många ser folkhögskolan som en plats för personlig utveckling – lärandet för lärandets egen skull. Folkhögskolan handlar inte bara om behörighet, utan om lusten och viljan att lära sig och utvecklas. Det räcker som skäl för en hel del. Då lyckas folkhögskolan skapa bildning.
Folkhögskoleenkäten hittar du här.
LÄS MER:
Folkhögskolan ska nå fler grupper