"Folkhögskolan stärker mänskliga rättigheter"

Edna Eriksson är vice ordförande i MR-stiftelsen. Hon har i 25 år verkat som utbildare kring mänskliga rättigheter, diskrimineringsfrågor, likabehandling, jämställdhet och demokratifrågor. Hon har arbetat som tjänsteman och expert på en rad olika departement och myndigheter.

1 Du menar att demokratin är satt under press. Hur?

– Det pågår en konflikt i vår del av världen och andra länder om vi ska fortsätta vara demokratier eller inte, vilka människor i ett land som har rättigheter och möjligheter att påverka och vilka som inte har det och som vill ändra våra grundläggande konstitutionella fri- och rättigheter.

2 Hur då?

– Nationalisternas idé om samhällsbygget är en etnokrati, där makten utser vilka som är folket. I en demokrati är folket alla. I en etnokrati är det ett urval av folket. Men det handlar också om konstitutionella friheter: religionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, som nationalisterna vill ändra. I till exempel Danmark talar den politiska makten för första gången om att public service måste vila på en kristen värdegrund, att urvalet av musik i den danska radion till 48 procent måste vara gjord av danskar. Här ser vi de etnokratiska idéerna omsatta i praktiken.

3 Vad tar de sig för uttryck  i Sverige?

– Grundlagen säger att folket är alla men Sverigedemokraterna vill att staten ska gradera medborgarnas identitet utifrån klasserna ”infödda”, ”assimilerade” och ”övriga”.  De vill ändra grundlagen så att makten utgår från det »svenska folket«, inte bara ”folket”, som det nu heter i Regeringsformen.

4 Du och MR-stiftelsen vill se ett bättre skydd för demokratin. Hur ska det se ut?

– I vår regeringsform krävs det bara enkel majoritet, alltså 51 procent av ledamöterna i riksdagen, för att ta ett av två beslut med mellanliggande extra-val för att ändra vår grund-lag. Vi anser att det är rimligt att man som i Finland har två tredjedels majoritet för att ändra grundlagen. Vi är ett av väldigt få länder där det är så enkelt att ändra grundlagen.

5 Ni har krävt en grundlagsutredning, har ni fått några reaktioner från politikerna?

– Vi har fört samtal i ett och ett halvt år med enskilda riksdagspolitiker och kom-mun-ala politiker. Jag reser mycket i landet och träffar politiker men min erfarenhet är att det är få som kan Sveriges grundlag. Det finns några som är jätteduktiga eftersom det är deras område men allmänt bland fritidspolitiker och även bland tjänstemän är det väldigt låg kunskap.

6 Hur ser det ut i skolan?

– Nu lär sig elever vad partierna heter och hur många riksdagsledamöter det finns men inte hur man gör demokrati, till exempel sina rättigheter och vart man vänder sig om de kränks. Men det handlar inte bara om rättigheter utan också om skyldigheter: Jag besökte en skola där det varit mycket våld och rasistiska uttryck. Många trodde att det inte var något problem att dödshota någon:  ”Jag har ju min yttrandefrihet”. Då förstår man inte att man inte får använda yttrandefriheten för att begå brott. Vi får vara vad vi vill, tänka vad vi vill och rösta på vad vi vill men vi får inte göra vad vi vill.

7 Du säger att mänskliga rättigheter måste vara effektiva. Vad innebär det?

– Om enskilda medborgare anser att deras rättigheter har blivit kränkta måste det kunna prövas i domstol. I Sverige har vi en tradition med ombudsmän som bevakar våra intressen. I till exempel arbetslivet är det fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som bevakar arbetsrättsliga frågor. Men i frågor som hälsa, bostad, utbildning etc. finns det ingen organisation som kan stödja dig och ge juridisk hjälp. Då får du betala ur egen ficka.

8 Vi kan väl överklaga till myndigheterna?

–Visst är det fint att vi har stor tilltro till att den offentliga makten ska granska våra rättigheter vad gäller vård, skola, bostad och omsorg men det är upp till makten att avgöra om de vill det eller inte. Vi har ingen infrastruktur som bevakar våra rättigheter motsvarande dem som finns på arbetsrättsliga områden. Problemet är också att de flesta människor inte känner till sina rättigheter.

9 Hur ska man lösa det?

– Det ena är att skaffa oss kunskap och det andra är organisering. Vi har rättigheterna men det är sällan vi tar dem till domstol när de blir kränkta. Vi har inte den traditionen och infrastrukturen. Men den kan vi skaffa oss, som vi har gjort med till exempel fackliga organisationer och hyresgäströrelsen.

10 Vad är det viktigaste vi måste göra först?

– Jag blev väldigt inspirerad av filmen om Katarina Taikon. Hon läste ju första gången om de mänskliga rättigheterna när hon studerade på Birkagård-ens folkhögskola. De betydde något för henne. Jag tror att folkhögskolan och folkbildningen kan vara startskottet för en modernisering att försvara, stärka och utveckla fri- och rättigheter för enskilda människor genom att lära sig vilka principer vår demokrati grundar sig på.