Folkhögskolan kan utveckla det civila försvaret

”Folkbildningens insatser för att motverka tillitsklyftor, desinformation och ensamhet behövs alltid, men särskilt i orostider.” Det skriver Anna Ekström och andra företrädare för folkbildningen i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Anna Ekström betonar att det behöver satsas på folkhögskolor och studieförbund för att stärka det civila försvaret i Sverige. Speciellt nu när världsläget är extra oroligt, bland annat som en följd av Rysslands angrepp mot Ukraina.

På folkhögskolor finns det vid kriser och krigssituationer möjligheter till förläggning och en lokalkännedom om vilka som kan behöva stöd och hjälp.

– Det är standard att stat och kommun får kritik efter kriser för att de har väntat för länge med att be om hjälp. Det gör man inte inom folkhögskolan utan här sätter man igång direkt. Folkhögskolor finns dessutom i hela landet, säger Anna Ekström, som är ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Biskops-Arnö Nordens folkhögskola.

Snabbt på plats

Ett konkret exempel som hon nämner är om det skulle inträffa en större tågolycka eller trafikstopp.

– Då skulle folkhögskolan kunna öppna sina portar för dem som är strandsatta men inte behöver sjukvård.  

Kan man även under ett krig starta nya kurser på folkhögskola?

– Om jag vore rektor på en folkhögskola och, gud förbjude, vi skulle drabbas av krig så skulle jag sätta mig med personalen och se vad som behövs. Det kan vara hemodling, första hjälpen, praktiska kunskaper för att motverka eller klara av strömavbrott eller liknande. Den här snabba beredskapen ligger i folkbildningens DNA, svarar Anna Ekström.

Vad kan staten göra nu för att stärka civilförsvaret med hjälp av folkhögskolorna?

– Det absolut viktigaste är att man slutar spara på folkhögskolan. Om vi får lugn och ro och finansiering så är det bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra. Vi ges inte möjlighet att stärka landets beredskap utan får ägna oss åt att säga upp folk och lägga ner kurser och lokaler. En kurs som kanske tar ett och ett halvt år att starta på en yrkeshögskola kan folkbildningen få igång betydligt snabbare.

I artikeln i Svenska Dagbladet refereras även till Serhii Chumachenko, som har startat en folkhögskola i byn Vovchok i Ukraina utifrån den svenska modellen för utbildningsformen. Idén väcktes när han besökte Biskops-Arnö Nordens folkhögskola för åtta år sedan. 

Som en följd av Rysslands invasionskrig har skolan utbildningar i paramedicinsk och psykologisk vård byggd på folkbildningens demokratiska arbetssätt.

– Det är ett exempel på hur värdefull och flexibel folkhögskolan är, säger Anna Ekström.

En färdig utbildningsinfrastruktur

I artikeln i Svenska Dagbladet refereras till att hushåll i Sverige nyligen har fått broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”, vilket debattörerna utvecklar utifrån sitt perspektiv:

”Vi ska lära oss hur vi kan hjälpa oss själva – medicinskt, psykologiskt, organisatoriskt. Med Sveriges 156 folkhögskolor runtom i landet finns en färdig utbildningsinfrastruktur för att snabbt lära ut de kunskaper och träna de färdigheterna som vi människor behöver för att klara oss som ett samhälle.”

Fotnot: I nästa nummer av tidningen Folkhögskolan finns en intervju med Serhii Chumachenko, grundaren av folkhögskolan  i Ukraina.

LÄS MER: 

Han förbereder för kaos

Permakultur är grunden på Holma folkhögskola