Folkhögskolan kan göra musiken mer jämlik

Musik kan exkludera

Det finns en stark tro på musik som brobyggare och som ett verktyg för social integration. Att musik kan stärka sammanhållning mellan människor är ett synsätt som nästan all musikforskning utgår ifrån. Här krävs ett mer kritiskt förhållningssätt, anser forsk-arna Eva Georgii-Hemming och Nadia Moberg.

– Man glömmer bort att det finns de som inte får, eller kan, vara med i musiksammanhang, och att sammanhållning även innebär att vissa hamnar utanför.

Bilden måste balanseras

Forskning visar även att musiklivet är extremt ojämlikt, konstaterar de. Det handlar om allt ifrån vilka som har tillgång till musikutbildningar – kulturskolor och musikhögskolor – till vem som deltar i eller har tillträde till olika musikaliska sammanhang.

– Vi måste bli medvetna om det här på fler sätt än att bara titta på de svaga. Vårt syfte är att belysa de här maktrelationerna; hur uppstår gränserna och vad blir konsekvenserna?

Hierarkier som påverkar

Eva Georgii-Hemming och Nadia Moberg tycker att klassfrågan har förlorat sin plats i samhällsdebatten. Och att den spelar en stor roll för hur musik värderas.

– Här skapas hierarkier där vissa grupper och genrer får högre status och mer legitimitet än andra, vilket påverkar vilken musik och vilka genrer som får utrymme inom utbildningar. Dansbandsmusik har ju inte särskilt hög status, och de musikerna har sällan någon utbildning.

Folkhögskolan kan bidra

Folkhögskolan har enorma förutsättningar att bidra med jämlikhet och för-ändring inom dagens musiksamhälle, menar de.

– Den har en unik position som utbildare, som inga andra utbildningsinstitutioner har. Folkhögskolan erbjuder en stor bredd. Där kan man börja i en miljö med likasinnade oavsett bakgrund. Man kan vara nybörjare eller mer bevandrad inom musiken. Folkhögskolan kan utmana etablerade normer och öppna musiklivet för fler. 

LÄS ÄVEN:

”Folkhögskolan är bra på specialpedagogik”

Gemenskap under utveckling