”Folkhögskolan är bra på specialpedagogik”
![](/globalassets/louise-malmstrom.jpg?width=892&height=501&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Många folkskollärare efterlyser fortbildning i specialpedagogik, berättar Louise Malmström.
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, utan att vara medveten om det, enligt forskaren Louise Malmström.
1. Tänkbara förklaringar
Forskning visar att deltagare med diagnoser trivs och lyckas med sina studier på folkhögskola, berättar Louise Malmström, programansvarig för folkhögskollärarprogrammet på Linköpings universitet. Ändå efterfrågas fortbildning i specialpedagogik.
– Det gjorde mig nyfiken. Jag satte mig in i specialpedagogik för att hitta tänkbara förklaringar och fann att folkhögskollärare använder sig av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt utan att vara medvetna om det.
2. Gemensam syn på inkludering
En förklaring till folkhögskolans fungerande arbetssätt kan vara synen på vilka som ska inkluderas och vems ansvar inkluderingen är.
– En gemensam tolkning av inkluderingsbegreppet stärker arbetet. Deltagarna betraktas inte som ensamma problembärare. I stället ser man funktionshinder som något som uppstår i relation till omgivningen. Att det är allas ansvar att skapa tillhörighet.
3. Förtroendefulla relationer
En annan förklaring kan vara den centrala position som demokrati har i folkhögskolan. Man anstränger sig för att skapa undervisning där olikheter blir tillgångar och där det erbjuds olika sätt att visa sin kunskapsutveckling. Den viktigaste förklaringen verkar vara förtroendefulla relationer.
– Det handlar om att visa att lärarna står på deltagarnas sida. Deltagare vet i regel själva hur de lär sig bäst och när det uppstår dilemman använder man sin kreativitet för att lösa dem tillsammans.
4. Behövs fortbildning?
Folkbildningens arbetssätt stämmer bra överens med goda specialpedagogiska strategier, konstaterar Louise Malmström. När andra utbildningsformer lärde innantill och höll föreläsningar hade folkbildningen läsecirklar med diskussioner som relaterade till deltagarnas egna liv.
– Ändå behövs fortbildning. Många känner sig osäkra och kanske fastnar
i diagnosticering. Fortbildning kan hjälpa oss att lita på det som är unikt med folkhögskolan och hitta ett gemensamt språk för att prata inkludering.
Forskaren: Louise Malmström är programansvarig för folkhögskollärarprogrammet på Linköpings universitet.