Beslut att upplösa Folkhögskollärarna
Folkhögskollärarna I mitten av oktober samlades 51 ombud från hela landet för ett extra förbundsmöte. Det fanns en punkt på dagordningen. Upplösning av det 117 år gamla förbundet.
– Jag tycker nog att vi inte har något val. Däremot är det viktigt att vi jobbar på det lokala planet, så att vi inte försvinner, säger Ingrid Dehlbom, Ölands folkhögskola
En överväldigande majoritet, 43 röster för och åtta röster emot, beslutade att upplösa förbundet med målet att bilda en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Enligt stadgarna måste ett beslut om upplösning tas av två på varandra följande förbundsmöten. I juni 2020 håller förbundet sitt ordinarie förbundsmöte, då beslutet ska tas en andra gång.
Det är nio år sedan förbundet ingick ett nära samarbete med Lärarförbundet. Samarbetet innebär att Lärarförbundet formellt äger medlemsregistret och tidningen Folkhögskolan, tar in medlemsavgifterna som betalar för en ombudsman, en heltidsanställd ordförande, kurser och konferenser. Genom samarbetet har man tillgång till Lärarförbundets regionala ombudsmän i landet och den juridiska expertis man har centralt.
– Jag tycker det var förhastat att säga ja till att upplösa förbundet innan vi har ett konkret förslag att ta ställning till, säger Mikael Näregård, Fornby folkhögskola.
På vägen har man dock upptäckt administrativa och juridiska hinder. Ett par exempel: eftersom Lärarförbundet och Folkhögskollärarna är två skilda organisationer har inte Folkhögskollärarna tillgång till sitt eget medlemsregister på grund av dataskyddsförordningen. Likaså måste förbundet betala hundratusentals kronor i moms för de tjänster man köper av Lärarförbundet. Genom att ombilda sig till samrådsavdelning försvinner
dessa hinder.
– Det är förmodligen nödvändigt att lägga ned förbundet. Vi är bara 2 500 medlemmar, så vi har nog inget val, och då vill det till att lösningen med en nationell avdelning blir så bra som möjligt, säger Tomas Tjäderborn, Vindelns folkhögskola.
Men trots den stora majoriteten som röstade för en upplösning av förbundet fanns det en avvaktande hållning. Några ansåg att förslaget bara lyft fram positiva fördelar och saknade en risk- och konsekvensanalys.
Mikael Näregård, Fornby folkhögskola, hade velat ha en konkret organisationsplan, -stadgar och en konsekvensbeskrivning att ta ställning till.
– Beslutet innefattar inte bara att ta fram ett underlag utan också ett första ja till att upplösa organisationen. Det tycker jag är förhastat innan man vet vad man
säger ja till.
Tomas Tjäderborn, Vindelns folkhögskola, sade ja till förslaget eftersom han såg det som en nödvändighet och tyckte det var viktigt att förbundsstyrelsen fick möjlighet att arbeta fram ett konkret förslag hur organisationen skulle se ut. Han sammanfattade ganska väl stämningen på förbundsmötet:
– Att lägga ned känns inte alls bra men det är förmodligen nödvändigt. Även om vi blir en del av Lärarförbundet är det viktigt att vi lyckas behålla vår särart och vår skolform och våra värderingar, som ibland har varit motsatta Lärarförbundet. Men många gånger har vi en samsyn också. Vi får göra det bästa möjliga men det är med lite sorg i hjärtat.
