Avvaktande om att lägga ned förbundet
Förbundsråd
Det var många frågor och en avvaktande inställning till förslaget att ombilda Folkhögskollärarna till en samrådsavdelning.
– Jag tror att många var oförberedda på förslaget, säger Maria Lindkvist, ordförande i lokalavdelningen på Edelviks folkhögskola i Västerbotten.
Ombuden hade med sig många frågor till förbundsrådet i mitten av oktober i Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm, särskilt berörde man förslaget att de åtta distrikten läggs ned. Distrikten ses som en viktig kontaktyta mellan olika folkhögskolor.
Även om flera ombud var avvaktande till förslaget att ombilda Folkhögskollärarna till en samrådsavdelning och kritiska tycker Maria Lindkvist, Edelviks folkhögskola, att hon fick svar på många frågor när Folkhögskolllärarna hade förbundsråd.
Maria Lindkvist tillhör förbundets nordligaste distrikt som omfattar Norrbotten och Västerbotten, en tredjedel av Sveriges yta med 14 folkhögskolor
– Vi är ett stort distrikt, från Umeå till Kiruna. Vi upplever att distriktet är en viktig träffpunkt. Varje år har vi årsmöte då lärare från hela distriktet träffas, säger Maria Lindkvist som deltog på förbundsrådet.
I hennes diskussionsgrupp var flera skeptiska.
– Man har många frågor. Det är svårt att veta hur mycket som är ekonomi och hur mycket som handlar om möjligheten att bli starkare att driva frågor.
En fråga gällde lokalavdelningarna, som enligt förslaget ska kallas klubbar: Hur gör man med folkhögskolor som har flera filialer? Några uttryckte en rädsla för att folkbildningsfrågorna skulle försvinna genom att man gick upp i Lärarförbundet. Man ansåg också att förslaget behövde tydliggöra konsekvenser och skillnader mellan förbund och samrådsavdelning.
Maria Lindkvist tycker dock att hon kan komma tillbaka till sina medlemmar på Edelvik med lugnande besked:
– Jag upplever att jag fått grepp om de frågor vi har oroat oss över. Om jag ska tolka det som sagts ordagrant av bland annat representanten från Lärarförbundet tror jag de kommer bli lugnade.
Björn Viberg vill att Folkhögskollärarna fortsätter att vara en självständig organisation.
– Lärarförbundet är en stor organisation med en bred agenda som ibland står i direkt konflikt med Förbundet Folkhögskollärarnas uttryckliga vilja. Foto: Staffan Myrbäck
En som vill att förbundet fortsätter vara självständigt är Björn Viberg, lärare på Skarpnäcks folkhögskola.
– Lärarförbundet är en stor organisation med en bred agenda som ibland står i direkt konflikt med Förbundet Folkhögskollärarnas uttryckliga vilja, t.ex. när det gäller möjligheten att skapa lokala avtal. Som exempel kan vi ta frågan om individuell lönesättning som på flera folkhögskolor påtvingats uppifrån utan något stöd från de anställda, säger Björn Viberg.
Han ingick i en diskussionsgrupp som bland annat var kritisk mot att distrikten försvinner. Man ansåg också att det var orealistiskt att kalla alla medlemmar till ett årsmöte. Man tyckte även att folkhögskolans särart är ett starkt skäl när man rekryterar medlemmar och såg en risk att man tappade det genom att lägga ned förbundet.
– Vad det egentligen handlar om är ett förslag att lägga ner ett fackförbund som står upp för folkhögskolans särart och folkhögskollärarens unika uppdrag och låta Lärarförbundet ta dess plats, säger Björn Viberg.