"Vi markerar att det finns en gräns"

En majoritet av folkhögskolornas ledningar ville sänka åldersgränsen på folkhögskola. Folkbildningsrådets styrelse utvidgade den till särskild kurs. Varför?

– Folkbildningsrådet ville markera att folkhögskolan är en utbildningsform i första hand för vuxna. I första förslaget fanns ett förslag att höja åldersgränsen även på kortkurser men det frångick vi efter kritik i remissomgången.

Det blev kraftiga protester mot flera av förslagen. Blev ni överraskade av protesterna?

– Åtminstone delvis. Det hade kanske varit bra att vara mer tydlig med vad som var förändringar av statsbidragsvillkoren och vad som inte var förändringar. Vissa kritiker har tolkat en del av förändringarna som ökad detaljreglering när det i själva verket handlar om bestämmelser som funnits på andra ställen som vi samlat ihop i ett och samma dokument.

Styrelsen strök ett villkor: förslaget att merparten av undervisningen skulle skötas av anställda lärare. Varför?

– Vi fick ju mycket kritik för att det villkoret skulle omöjliggöra vissa särskilda kurser som sker i samverkan med andra organisationer, till exempel kring ledarutbildning. Det finns också folkhögskolor som har många lärare på konsultbasis i till exempel hantverksämnen där villkoret skulle riskera att minska kvaliteten i utbildningen. Beslutet blev till slut att varje kurs ska ha minst en ansvarig lärare som är anställd på skolan.

Motivet var annars att det handlade om rättssäkerhet för de studerande. Blir det mindre rättssäkert nu?

– Det hoppas vi att det inte blir. Mycket av kritiken har handlat om balansen mellan vad som ska regleras av Folkbildningsrådet och vad skolan själv ska ta ansvar för.  Det grundläggande kravet på varje folkhögskola att ta ansvar och erbjuda en rättssäker situation för sina studerande finns fortfarande kvar.

Hur ska man kontrollera att det blir rättssäkert?

– Dels har vi Folkhögskolornas studeranderättsliga råd dit studerande kan höra av sig, dels har skolorna en studeranderättslig ordning som deltagarna kan använda sig av om de upplever att de inte får det de har rätt till ifråga om omdöme, intyg eller att undervisningen inte har en nivå som man kan förvänta sig. I övrigt ligger det ett stort ansvar på skolans styrelse och rektor att erbjuda en bra utbildning och en bra studiesituation.

Ett annat villkor är att ideella ledare får utgöra högst tio procent av underlaget för lärartätheten? Flera blev oroliga för att man inte skulle kunna ta in kompetens utifrån. Hur ser du på det?

– Tio procent på den totala lärartätheten är väldigt mycket med denna definition av ideella ledare, d.v.s. ledare som inte får betalt för sitt uppdrag av någon. Det handlar alltså inte om ledare som är anställda av en samverkanspart. Ska man söka studiemedel och gå en särskild eller allmän kurs ska man i huvudsak få undervisning av människor som får betalt. Det hindrar inte att personer som inte får betalt kommer och föreläser om ett specialämne eller att ideella medverkar på annat sätt utöver de insatser som räknas in i lärartätheten.

En del tycker att det finns en poäng med att ha lärare som undervisar gratis. Hur ser du på det?

– Att det ska finnas en viss frihet har Folkbildningsrådet lämnat öppet för med dessa tio procent. Man kan göra det för att man har dålig ekonomi eller för att det ger kvaliteter i utbildningen som man inte får på annat sätt, där det ideella inslaget kan bidra med någonting. Den friheten finns fortfarande kvar inom ramen för tio procent av den totala lärartätheten.

Ska skolan ha statsbidrag för lärare som undervisar gratis?

– Då förutsätter vi att statsbidraget används till andra kvaliteter i utbildningen, det bör ju komma den studeranden till del på något sätt.

Finns det inte en fara i att man devalverar folkhögskollärarens profession?

– Det är ju en balansgång. Folkhögskolan som utbildningsform handlar väldigt mycket om lärarna, pedagogiken och förmågan att fånga de studerande där de är och möta dem. Då bygger det på lärarnas kompetens och pedagogiska skicklighet. Den kan man inte kompromissa om. Men om en folkhögskola på marginalen tar in helt andra kompetenser, specialister på olika saker, så är det också en styrka. Jag hoppas verkligen inte att det här villkoret devalverar eller förminskar synen på folkhögskollärarens kompetens. Jag upplever en oerhörd seriositet hos folkhögskolorna i viljan att anordna bra utbildningar, det är det ingen tvekan om.

Kan du se ett problem att med dessa tio procent blir en del av undervisningen gratis för skolorna?

– Tidigare fanns det ingen reglering alls. Så det är inte en höjning av taket, utan mer en markering att det finns en gräns. Men det är klart, får skolorna en tuffare ekonomi skulle det kunna gå i en sådan riktning men det är också något vi kommer att följa noga i vårt uppföljningsarbete.