"Många i riksdagen har studerat på folkhögskola"
10 frågor I jämförelse med många länder, där de flesta parlamentarikerna har gått på elitskolor, sticker Sverige ut. Här går vägen till en politisk karriär via folkrörelserna. En undersökning vid Linköpings universitet visar att mer än var fjärde riksdagsledamot har folkhögskoleerfarenhet. Henrik Nordvall är en av dem som genomfört undersökningen.
Henrik Nordvall är docent och biträdande professor vid Linköpings universitet samt föreståndare för Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning i Linköping. Foto: Staffan Myrbäck
1 Varför har ni undersökt hur många riksdagsledamöter som har folkhögskoleerfarenhet?
– Det är en del av ett större forskningsprojekt som jag och Charlotte Fridolfsson, statsvetare i Linköping, fick för några år sedan. I ansökan argumenterade vi för att det var viktigt att titta på hur utbildningssystemen förhåller sig till den politiska eliten och hur man kan se hur förtroendevalda rör sig i utbildningssystemet. Generellt brukar politiker vara mer välutbildade än genomsnittet, vilket är ett internationellt mönster, men Sverige har stuckit ut lite grand. Här behöver man inte ha gått på universitet för att göra en framgångsrik politisk karriär. Det finns många vägar in i politiken, och folkhögskolan är en aspekt.
2 Vad har ni kommit fram till?
– Genom tidigare studier vet vi att det är många i riksdagen som studerat på folkhögskola. Det har till och med varit så för att göra karriär i Sverige måste man skaffa sig erfarenheter från vissa typer av rörelsesammanhang för att lyckas med en politisk karriär, framför allt inom arbetarrörelsen. Även om det inte är på samma sätt som för femtio år sedan finns fortfarande folkhögskola som en bildningsväg som används av riksdagsledamöter i alla partier, mest för de rödgröna partierna.
3 Hur många är det som har folkhögskoleerfarenhet?
– Vi har utgått från folkhögskoleregistret där vi bara kan se folkhögskoledeltagande efter 1998. När det gäller kortkurser har vi ännu kortare period av data, från 2010. Så andelen är verkligen ett minimum. Troligtvis betydligt högre. Givet begränsningarna hade minst 95 riksdagsledamöter, 27 procent, gått en folkhögskolekurs.
4 Är det någon skillnad partierna?
– Bland de rödgröna partierna har runt hälften gått på folkhögskola, i huvudsak kortkurser. Bland de borgerliga är deltagandet lägre. Centerpartiet har tidigare haft en tradition av deltagande, där är det drygt 20 procent som har folkhögskoleerfarenhet.
5 Är det någon skillnad på folkhögskoleerfarenhet förr och nu?
– Långkurser verkar inte vara så vanliga som för femtio år sedan. I vårt material är det fem procent som har gått särskild kurs och två procent har gått allmän kurs. Man kan också se att de som nu har gått på folkhögskola även har läst på universitet och högskola. Folkhögskola finns numera snarare kvar som en mötesplats för politiker än som alternativ bildningsväg.
6 Är det skillnad mellan stad och land och syd och nord?
– Ja, det är ganska stora geografiska skillnader. Störst andel folkhögskoledeltagare finns bland riksdagsledamöterna i Västerbotten och Norrbotten. Lägst i Stockholm och Malmö. I Västerbotten kunde man se att samtliga socialdemokratiska riksdagsledamöter har gått någon kurs på Medlefors folkhögskola utanför Skellefteå.
7 Förr var det Brunnsvik som dominerade i riksdagen, hur ser det ut idag?
– Det är ett tiotal folkhögskolor som många riksdagsledamöter har gått på. Brunnsvik är fortfarande en av de tio och kom på tredje plats i vår lista. Sammantaget dominerar Medlefors som kommer på första plats, sedan Viskadalen, Brunnsvik och på fjärde plats kommer Färnebo.
8 Ni skriver att den låga representation av folkhögskoleerfarenhet bland borgerliga partier kan bli ett problem i framtiden, hur då?
– Det är ett möjligt scenario. Å andra sidan tycks det starka stödet inte primärt bygga på att man själv har gått på folkhögskola utan att man har en övertygelse om folkbildningens styrka. Stödet till folkbildningen har ju varit ganska intakt, oavsett vad vi haft för regering de senaste 20 åren.
9 Spelar folkrörelserna fortfarande en roll när det gäller valet av riksdagsledamöter?
– När vi intervjuat riksdagsledamöter är det i stor utsträckning erfarenheter som skaffats genom föreningslivet som man lyfter fram som viktigt. Det är nog fortfarande så att vägen in i politiken går via förenings- och folkrörelsesammanhanget, snarare än via elitskolor.
10 Spelar folkhögskoleerfarenheten någon roll i demokratiskt hänseende?
– Rent generellt kan det ha en betydelse att det finns olika vägar in i politiken. Låt säga att vi hade ett system som starkare byggde på att det var viktigt att passera ett antal elituniversitet för att göra en framgångsrik politisk karriär, då skulle det vara en betydligt snävare krets av medborgarna som skulle kunna vara tänkbar för uppdrag. Om man har breda bildningsvägar in i politiken, där folkhögskolan är en sådan väg, öppnar man upp för fler att komma in i politiken.
