»Digitala verktyg skapar stress och stör inlärningen«
Tio frågor Bildning kräver koncentration medan de digitala verktygen idag används så att de stör bildningsprocessen. Det säger Joakim Sveland, lärare på Birkagårdens folkhögskola som föreläser om hur de digitala verktygen påverkar inlärningen.
Joakim Sveland, och kollegan Elias Granath, har det senaste året fördjupat sig i digitalisering och lärande. Tillsammans har de bildat Informationspedagogerna som föreläser och handleder på skolor och folkhögskolor: informationspedagogerna.se. Foto: Hannes Isaksson
Du fick problem när alla deltagare i din kurs fick en iPad. Vad hände?
– Jag är lärare i en allmän kurs som heter Film och Berättande. Vi fick igenom att alla deltagare i kursen skulle få varsin iPad. I teorin är det ett lysande verktyg för att kunna filma och redigera, anteckna och, med tanke på vår profil, kolla filmer på Youtube. Det gick ganska snabbt innan jag insåg att lika mycket som det var ett fantastiskt verktyg blev det en enorm koncentrationsförlust i klassrummet.
Hur då?
– Problemet var att de också använde det till en massa andra saker. Men jag gick också till mig själv. Jag är litteraturvetare som ägnat mig i flera år att öva mig i att koncentrera mig men jag vet att om jag sitter med min iPad eller dator på ett möte och det blir tråkigt, då gör jag något annat. Det var det här som väckte mitt intresse. Jag och en kompis, Elias Granath, som också är lärare, började undersöka ämnet. Var det bara vi som upplevde detta eller finns det något stöd i forskningen?
Och vad kom ni fram till?
– Rapporter från skolverket, utbildningsutskottet och andra visar att digitaliseringen driver upp arbetstempot och stressar både elever och lärare. Det finns inte heller någon vetenskaplig evidens för att digitaliseringen förbättrar skolresultaten. Snarare påpekar man att den riskerar att störa inlärningsprocessen.
På vilket sätt?
– Bland annat Microsoft visade i en stor studie att förmågan att hålla fokus och slutföra en arbetsuppgift blev sämre ju mer internetbaserad media man konsumerade. Samma sak säger också minnesforskare och neuropsykiatriker: hjärnan formas utifrån vad vi tränar på och internet tränar oss på att skifta fokus och göra saker snabbt. Det gör att vi exempelvis läser digitala texter slarvigt, vilket påverkar läsförståelsen.
Vad får det för följder?
– För att vi ska kunna lära oss krävs att arbetsminnet transporterar det vi upplever här och nu till långtidsminnet. Det är långtidsminnet som gör att vi kan problematisera, analysera och vara kritiska. Problemet med de digitala verktygen är att de stör denna process. Arbetsminnet kan bearbeta högst fyra saker samtidigt. Blir det mer överbelastas arbetsminnet och då transporteras inte det vi lär oss vidare till långtidsminnet. Och internet är ingen plats för långtidsminnet. Där sprutar alla informationskanaler med full kraft hela tiden, vilket gör att vi lätt förlorar fokus och tappar koncentrationen. Problemet är att vår hjärna älskar att byta fokus!
Hur menar du då?
– Vi har samma hjärna idag som för 40 000 år sedan. Då användes den till att läsa av savannen för snabba skiftningar och faror. När hjärnan skiftar fokus får den en dopaminkick, vilket en gång i tiden kunde vara livsavgörande. Men hjärnan är inte skapad för en multitaskande värld. Hjärnan får kickar av att skifta fokus, avbryta vad man håller på med och påbörja en ny uppgift. Multitaskande gör att hjärnan blir sämre på att koncentrera sig.
Vilket krockar med bildningsarbetet?
– Exakt. Idag är våra hjärnor mer upptagna än någonsin tidigare, med sms, mejl, sociala medier. Bildning kräver att vi är koncentrerade och fokuserade. Allt som tar bort fokus försämrar den förmågan.
Vad är då lösningen?
– Det positiva är att vi kan träna på att koncentrera oss och hålla fokus. När jag och Elias är ute och föreläser pratar vi om att begränsa, planera och samtala. En vanlig kommentar från lärare när vi får feedback på våra föreläsningar är att ”ni satte ord på något vi alla i kollegiet har upplevt”. Ofta påpekar de att skolan har köpt in datorer och smartphones utan att man ställt sig frågan: På vilket sätt hjälper detta vår undervisning?
Borde vi dra ner på användningen av digitala verktyg?
– Vi måste forma en pedagogik där verktygen anpassas efter våra bildningsideal. Idag är det tvärtom. Vi måste börja med att fråga: Vad är det jag vill göra? Hur kan de digitala verktygen förbättra lärandet? Har man en mobiltelefon i klassrummet påverkar den koncentrationen, även om den ligger avstängd i fickan.
Vad kan man göra åt det?
– Det funkar ju inte att bara förbjuda. Man måste hitta former för att föra en dialog med deltagarna. Och det handlar inte bara om att planera pedagogiken utan också skapa en it-plan för hela skolan, i lärarlagen och på ledningsnivå se över hur och varför man använder de digitala verktygen .