»Barnkonventionen kan få samhället att se till barnens bästa«
Tio frågor
Sedan 1 januari är barnkonventionen lag i Sverige. Det vill journalisten Ylva Mårtens uppmärksamma med en antologi om barnens situation som hon tror kan intressera alla som utbildas till att arbeta med barn.
"Genom att lägga 18 viktiga samhällsfrågor med barnen i fokus ser
man vilken sprängkraft de har tillsammans", säger hon
Ylva Mårtens arbetade på Sveriges Radio 1972-2016 som reporter och producent, där hon framför allt har arbetat med program om och för barn, allra längst med det nu nerlagda programmet Barnen som hon startade 2000. Hon tog även initiativ till telefonväkteriprogrammet Fråga Barnen och bokprogrammet Barnens romanpris. Hon har fått flera journalistpriser, bland annat Guldspaden.
1 Du är redaktör för boken "Vi måste börja med barnen". Vad är syftet med boken?
– Barnkonventionen blev lag 1 januari i år, så jag tyckte att det var ett bra tillfälle att lägga flera viktiga samhällsfrågor, där barnen är i fokus, mellan två pärmar. Då ser man vilken sprängkraft barns och ungas frågor har.
2 Det är 18 skribenter och teman som segregation, förorten som socialt stigma, hederskulturen, nazism, etc. Hur har du valt dina teman?
– Jag gjorde research och en analys: vilka frågor är särskilt viktiga att lyfta fram för att media, politiker och samhällsdebattörer ska förstå hur brännande dessa frågor är när vi pratar om förebyggande åtgärder, för att bilbränder inte ska uppstå och att skjutningar och bombningar ska minska: Satsa på skolan, fritidsgårdar, hjälpa dem som kämpar för att ensamkommande flyktingbarn ska kunna fortsätta gå i skolan och bli en del av samhället. Därför lade jag juristen Babak Behdjous, som själv kommer från en flyktingfamilj, och Susanna Alakoskis texter först i boken.
3 Hur valde du skribenter?
– Jag har ju jobbat på Sveriges Radio i 44 år. Några har jag tidigare haft med i mina program, som t.ex. barnläkaren Lars H Gustafsson.Ove Sernehed är en känd barn och ungdomsforskare. Han ser de segregerade förorterna som en stor fara för hela samhället. Christer Mattsson, lektor i pedagogik, skriver om hur vi ska behandla unga pojkar som dras till nazismen, för att de ska sluta eller inte bli nazister.
4 Mattsson menar bland annat att vissa skolor bidrar till att en del ungdomar dras till nazismen. Hur då?
– De blir utpekade och satta på främsta skolbänken när det kommer någon som ska prata om nazismen istället för att bli respektfullt behandlade som andra elever.
5 Du har med en text av psykologen Sara Landströms om mordet på 4-årige Kevin. Varför är den med?
– Det var inget svårt val. Jag såg dokumentärerna om Kevin, och om de två bröderna som blev mordanklagade och utsatta av myndigheterna, polisen och åklagare. Jag tyckte det var viktigt eftersom jag vet att barns rättssäkerhet inte är vad den borde vara. Det kan vi se nu med den treåriga flickan som dog när hon tvingades flytta från sin fosterfamilj till sina biologiska föräldrar, där håller inte svensk rättssäkerhet.
6 German Bender skriver att redan 1993 slog man fast att friskolereformen ökade segregationen i skolan. Är politikerna faktaresistenta som inte gör något åt detta?
– Ja, jag förstår ingenting! I stort sett all forskning visar att friskolereformen och kommunaliseringen, i kombination, är en katastrof för den svenska skolan! Bender är flykting som kom som mycket liten till Sverige från Argentina och växte upp med sin ensamstående mamma. Han säger att han aldrig kunnat bli journalist, civilingenjör och doktorand om han hade växt upp i Sverige idag. Då hade han inte fått den här möjligheten till högre utbildning.
7 Sociologen Jamila Hussein är i sin text kritisk mot Lärarförbundet som inte vill att hedersproblematiken tas upp i läroplanen. Varför är det viktigt?
– Hon har själv sett ett hedersmord på öppen gata, när en pojke mördade sin mamma. Hon har intervjuat svenska ungdomar, både förövare och ungdomar som blivit utsatta för hedersvåld i Sverige. Hon kan se att hederskulturen kanske till och med blir starkare i Sverige då många familjer lever så segregerat här. Hon tycker att det är upprörande att inte Lärar-förbundet tar tag i den här frågan, eftersom många ungdomar lever i hederskultur i Sverige.
8 Varför är det bra att barnkonventionen blivit lag?
– En lag är ju ändå starkare än en konvention. I och med att den blivit lag så måste alla myndigheter göra barnkonsekvensutredningar. Om man gör utredningar och analyser ska man hela tiden se till barnens bästa och då måste man även höra vad barnen själva tycker.
9 Ett perspektiv jag saknar är att minst var tionde barn växer upp i en missbrukarfamilj men det är inget som tas upp i boken. Varför det?
– Det är bara 18 texter. Det borde absolut ha funnits med men det finns inte heller med barn med funktionshinder, adoptivbarn, hbtq-barn, fosterbarn. Jag kan göra två böcker till! Jag valde frågor som har med alla barn att göra. Men jag håller med. Jag saknar barnen i missbrukande familjer. Det skulle vara bra om de hade varit med.
10 Du har bett skribenterna att skriva personliga texter. Hur har det gått?
– Jag gav dem vissa riktlinjer. Var personlig. Utgå från egna erfarenheter och ha en personlig ton. De skulle tänka att de hade en högstadieelev framför sig. Boken kan mycket väl läsas av åttondeklassare och uppåt, studerande på högskolan och på folkhögskolor. Jag vet redan att den kommer användas som kurslitteratur på flera olika ställen.
