Debatt: Fler skolelever behöver veta vad humaniora är

Vad är humaniora? De flesta kanske skulle kunna svara ungefärligt på den frågan, samtidigt som många nog skulle bli lite ställda. För ordets definition är inte helt klar, varken för gemene man eller för akademiker. Detta leder till att de ämnen som innefattas i termen humaniora ibland hamnar i skymundan, både i debatten och i utbildningsfrågor.

Jag är sedan 2021 Örebro universitets representant i Humtank, en politiskt oberoende tankesmedja som verkar för humanioras plats i samhället och samhällsdebatten. När vi år 2021 kom ut med en rapport om humanioras plats i skolan pekade flera av resultaten på att skolelever runtom i Sverige har väldigt olika förutsättningar för att dels kunna välja humanistiska ämnen i sin gymnasieutbildning, dels nås av information om vilka humanistiska utbildningar som finns att tillgå när man vill läsa vidare efter gymnasiet. Och i höstas utkom vår samarbetspartner, den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, med en rapport som visar att många människor idag har en ganska vag uppfattning om vad humaniora egentligen är.

Tydlig och enkel broschyr

Som följd av dessa rapporter, och en generell erfarenhet utifrån Humtankmedlemmarnas många kontakter med både lärare och elever, bestämde vi oss för att utforma en broschyr med avsikt att spridas över landets högstadium och gymnasieskolor. Broschyren försöker på så tydligt och enkelt sätt som möjligt förklara vad humaniora är, vilka ämnen inom humaniora man kan läsa på universitet och högskolor, samt vilken nytta man har av humanistiska studier i arbetslivet. Vår ambition är att denna broschyr, som har titeln Fantastiska ämnen och varför man studerar dem, ska spridas över landet och framför allt finnas tillgänglig på varje studie- och yrkesvägledares kontor.

Vad broschyren i synnerhet vill förmedla är hur humanistiska kunskaper blir allt mer nödvändiga i vår tid. På ett grundläggande plan är humanistiska färdigheter såsom källkritik, informationshantering och kulturanalys viktiga för att bättre förstå nya villkor inom AI, näringslivet och projektledning. Tekniken har utvecklats så långt att de stora problemen idag snarare handlar om människan, språk, kommunikation, beteenden och interaktionen mellan människa och maskin än om att utveckla tekniska lösningar. Medan utvecklingen har hastat vidare har insikten i mänskliga, kommunikativa och kulturella sedvänjor halkat efter. Inom branscher som produktutveckling och marknadsföring upplever man också ofta en brist på förståelse för andra människors perspektiv och svårigheter att betrakta situationen utifrån kundens synvinkel.

Uppstår problem i debatten

Förutom de självklara men förstås livsnödvändiga branscher som man traditionellt förknippar med humaniora – utbildning, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, översättning och så vidare – har alltså humaniora möjligheten att utveckla och understödja yrkesområden som man kanske inte direkt förknippar med humaniora. Och i den offentliga debatten uppstår ofta problem och tvistefrågor genom avsaknaden av ett humanistiskt synsätt. Hur tydligare skulle inte frågor som bostadskrisen, avfolkningen av landsbygden, högerpopulismens utbredning eller svårigheterna att ta itu med klimatfrågan bli om man i högre grad uppmärksammade och undersökte vilken roll kulturella, sociala och mänskliga faktorer spelar i dem?

Vill du beställa broschyren? Kontakta Humtank på info@humtank.se.

Peter K. Andersson, lektor i historia, Örebro universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.

LÄS ÄVEN

Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige

Lind Palicki om stormen efter ”dom”-förslaget: ”Gick bananas”

Historielärare prisas för sitt vardagsarbete i det tysta

Historielärarnas frustration efter beskedet om timplanen