Debatt: Filosofiämnet förtjänar större utrymme på gymnasiet

Vi har i tidigare debattinlägg kritiserat den tidigare ämnesplanen för filosofi från 2022 (Vi Lärare 2021 och Ämnesläraren 2023). Framförallt vände vi oss mot det orimligt omfattande innehåll som avsågs att behandlas på kort tid. Filosofi 1 och 2 tillhör den lilla skaran kurser på gymnasiet som endast omfattar 50 poäng — flertalet kurser omfattar 100 poäng. Vi kritiserade även de alltför höga krav på filosofiska kunskaper och färdigheter som ställdes på gymnasieelever. Förutom det alltför omfattande innehållet och de höga kraven ansåg vi också att det fanns en otydlighet i exakt vad som skulle behandlas under kursernas gång, dvs vilka tänkare och teorier eleverna förväntades behärska. Vi flaggade för att denna otydlighet utgör ett hot mot rättssäkerheten. Risken är överhängande att skolor och lärare runt om i landet gör väldigt olika urval. Beroende på vilket urval som görs kan kurserna bli svårare på vissa skolor och hos vissa lärare än på andra håll.

En positiv utveckling

Den nya ämnesplanen för gymnasieämnet filosofi är nu färdigställd och går att beskåda på Skolverkets hemsida. Det är därför läge att summera det arbetet som skett i olika remissinstanser under den nya ämnesplanens tillkomst. En positiv utveckling är att man har bantat ner det alltför omfattande innehållet något. I den nya ämnesplanen har man bland annat tagit bort värdeteori, existentiella frågor och nutida filosofiska inriktningar från det centrala innehållet. Man har även tonat ner betoningen på språkfilosofi och vetenskapsteori. Vi välkomnar denna utveckling men vi anser inte att den är tillräcklig. Till exempel förväntas man fortfarande i filosofi 1 studera verklighetsuppfattningar, teorier om människan, kunskapsteori, vetenskapsteori, etik, samhällsfilosofi och argumentationsteori. Alla som har läst filosofi känner till omfattningen av och komplexiteten i dessa områden. Man måste även betänka att filosofi är ett helt nytt ämne för eleverna på gymnasiet.

Kunde man inte ha begränsat sig till argumentation, kunskap och etik? Eller ännu hellre ökat kursernas omfång till 100 poäng. Det är svårt att begripa varför filosofikurserna nödvändigtvis måste vara 50-poängskurser — särskilt med tanke på vilken betydelse ämnet har. Behovet av förtrogenhet med kunskapsteori och argumentationsanalys har dessutom ökat i takt med mängden av information som finns tillgänglig via den digitala världen. Mer än någonsin är det viktigt att vi lär ut kritiskt tänkande i skolan. På samma sätt är det även viktigare än någonsin med en etisk kompass för att kunna navigera i den ofta opålitliga ocean av information vi ständigt matas av i sociala medier och på internet. Utifrån detta perspektiv skrev ett flertal filosofer en debattartikel i SvD för inte så länge sedan. Man föreslog att filosofi borde vara obligatoriskt på samtliga teoretiska program i gymnasiet. I dagsläget är det bara om man läser det samhällsvetenskapliga programmet som man är garanterad att få läsa filosofi. Detta verkar dock inte vara Skolverkets inställning då man har valt att hålla fast vid att filosofi ska vara ett marginaliserat ämne med ett orimligt omfattande innehåll.

”Mer modest formulerat”

En annan viktig förändring i den nya ämnesplanen ligger i hur betygskriterierna är formulerade. I tidigare ämnesplan krävdes att elever uppvisade kunskaper i samtliga av kursens delar (det vill säga verklighetsuppfattningar, kunskapsteori, vetenskapsteori, språkfilosofi, argumentationsteori, samhällsfilosofi, existentiella frågor, värdeteori och etik) vilket inte vill säga lite! I den nya ämnesplanen är kravet mer modest formulerat. Nu är det tillräckligt att eleven uppvisar kunskaper i flera områden inom filosofin. Välvilligt tolkat skulle detta kunna innebära fler än ett, dvs två områden. Vi välkomnar även denna förändring då det gör kraven på kursen mer realistiska givet den korta tid man har på sig samt med tanke på ämnets svårighetsgrad.

Ett nytt problem som skulle kunna uppstå gäller återigen rättssäkerheten. De löst formulerade betygskriterierna öppnar upp för att lärare kan välja ganska fritt vilka kunskaper man vill pröva. Detta medför att examinationerna kan variera stort i termer av innehåll och svårighetsgrad. Filosofikursen skulle därför kunna bli olika svår beroende på vilken skola man går på och vem som är undervisande lärare. Vi anser därför att det trots allt hade varit bättre med ett mer preciserat innehåll i betygskriterierna. Återigen hade det t.ex. kunnat gälla kunskaper i kunskapsteori, etik och argumentation. En sådan precisering av vilka kunskaper som efterfrågas i filosofi skulle i vår mening bidra med både ökad klarhet och förbättrad rättssäkerhet.

Marco Tiozzo

Lektor och leg. ämneslärare i filosofi och religionskunskap

Alströmergymnasiet, Alingsås 

Marcus Swenson

Leg. ämneslärare i svenska, historia och filosofi

Alströmergymnasiet, Alingsås 

Markus Davidson

Leg. ämneslärare i matematik och filosofi

Alströmergymnasiet, Alingsås

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Filosofilärarna: Skolverket verkar inte bry sig inte om kritiken

Skolverket: Nya ämnesplanen ger lärarna mer friutrymme

Läraren och världskända professorn om förtroliga samarbetet

Jag är allergisk mot kvasifilosofiska frågor