Nya timplanen kan ställa till det för spetsutbildningar
Fatima Ahmed och Hana Ali går på spetsutbildning i samhällskunskap på Ånestadsskolan i Linköping där Sandra Wahlström är biträdande rektor i årskurs 7–9. Foto: Linnéa Tammerås
Timplaner
Utan en timplan med elevens val blir det svårt för Ånestadsskolan att fortsätta med två 100-poängs gymnasiekurser i spetsutbildningen.
– I fortsättningen kanske vi bara kan ha en kurs, säger Sandra Wahlström, biträdande rektor i årskurs 7–9.
I den nya timplan för grundskolan som Skolverket presenterade för regeringen i mars 2021 finns inte längre elevens val. Den nya regeringen har nu skickat ut förslaget på remiss och något definitivt beslut har inte fattats. Men Sandra Wahlström tror inte att förslaget kommer att ha ändrats i någon större utsträckning när det införs hösten 2024.
Elevens val har hittills gjort det möjligt för skolan att få fram de extra minuter varje vecka som behövs för att kunna genomföra spetsutbildningen i samhällskunskap.
– Nu kommer vi behöva anpassa spetsutbildningen och eventuellt ändra vårt upplägg. I fortsättningen kanske vi inte längre kan ha två 100-poängs gymnasiekurser, utan bara en, säger Sandra Wahlström.
”Inte rimligt att ta tid från NO”
I förslaget till ny timplan finns skolans val kvar. Det innebär att det även i fortsättningen är möjligt att minska antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp – så länge det inte är ett kärnämne – med högst 20 procent och i stället lägga den tiden på andra ämnen. Men att använda skolans val för att få fram tid för spetsutbildningen på Ånestadsskolan är inte aktuellt, konstaterar Sandra Wahlström.
– Eleverna behöver sin tid för att lyckas i till exempel NO. Att ta bort 20 procent av den undervisningstiden vill vi inte göra. Det är inte rimligt, säger hon.
LÄS ÄVEN
Här läser de in gymnasiekurser på högstadiet
