Så vidgar hon sva-elevernas ordförråd

Luftvägar och vikingatåg är två exempel på ord som kan ställa till problem för elever med svenska som andraspråk.

– Framför sig ser de flygplan och vikingar som åker tåg, säger Anna Norlin, förstelärare med språkutvecklande uppdrag på Grimstaskolan i västra Stockholm där hon undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet.

Tillsammans med lågstadieläraren Jessica Fidani Kemmler på Ålstensskolan har hon under två år undersökt hur man kan arbeta med ordförrådet genom att utgå från skönlitteratur.

Anna Norlin kallar de ord hon vill att eleverna ska ta till sig för nivå-två-ord. I NO och SO kan det vara ord som: stöta bort, sväva, förenas, bildas, förekommer och pakt.

– Det är omkringliggande ord som till exempel gör att skönlitteratur skapar inre bilder. Nivå-två-orden är också nödvändiga för förståelsen. De finns i skönlitteratur, men också i alla andra ämnen, säger Anna Norlin.

En mening från en berättelse med nivå-två-ord skulle till exempel kunna vara: Skälvande av förväntan tassade han ljudlöst in till den gnistrande julgranen.

Pusha eleverna att använda orden

Arbetet med att öka elevernas ordförråd har skett inom ramen för ett FoU-projekt i Stockholms stad. Nu är projektet avslutat. De två lärarna har delat med sig av sina erfarenheter på en rad konferenser.

– När eleverna fått ett basordförråd så de klarar sig i sitt andraspråk behöver de utveckla ett skolspråk. Sen kommer alla de ord som sätter lite krydda på skönlitteratur och ger mer innehåll, till exempel att saker gnistrar eller att någon blev rasande och inte bara arg.

I höst hoppas Anna Norlin få tid att vara ett stöd för de kollegor i Grimstaskolan som vill prova modellen. Ett av hennes råd är att inte arbete med för många ord åt gången.

– Som lärare behöver man jobba med uppgifter som pushar eleverna till att använda orden själva. Man kan prata om böjningsformer och sammansättningar. Och vad som händer med orden om man hänger på ett suffix eller prefix.

Hon låter gärna eleverna experimentera och leka med orden för att de lättare ska ta till sig dem. Det långsiktiga målet är att de ska förstå orden på djupet.

– Med ett större ordförråd kan eleverna uttrycka mer exakt vad de tycker eller känner. De får en precision i språket.

Fungerar det här arbetssättet även i undervisningen i engelska och moderna språk?

– Kanske blir det lite annorlunda om man inte har språket omkring sig på samma sätt som man har med ett andraspråk. Läser du moderna språk gäller det att få upp ordförrådet ganska snabbt och då är inte behovet av fördjupning lika stort.

Undervisar explicit om ord

Anna Norlins och Jessica Fidani Kemmlers studie tar avstamp i språkforskning som visar att den socioekonomiska miljön påverkar hur många ord barn hör under sin uppväxt, vilket leder till en klyfta mellan olika elevgruppers förståelse av ord. För att överbrygga den klyftan behöver skolan arbeta kompensatoriskt och undervisa explicit om ord.

De test som de båda lärarna gjort för att mäta effekten av undervisningen visar att eleverna fick en förbättrad förståelse av de nya orden, men studien säger ingenting om hur länge effekten varar. För Anna Norlin var det mest intressanta dock att hon fann fler nivå 2-ord i elevernas egna texter.

– Det är själva syftet, att de ska förstå poängen med att använda den typen av ord. En hel del av eleverna har gjort det, säger hon.

LÄS ÄVEN

Mikalides: Ordförrådet är avgörande för barnens framtid

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Ny rapport: Läsningen minskar drastiskt ju äldre eleverna blir

Skolverkets stöd till lågstadielärare får hård kritik