Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning
Lisa Bolin, Lisa Lundqvist och Helena Nilsson har tagit fram bedömningsstödet Sva-luppen.
Svenska som andraspråk
Många elever som borde få svenska som andraspråk får det inte – för att behovsbedömningen inte fungerar. Malmö har tagit fram ett av de mest genomarbetade bedömningsstöden hittills för F–9.
– Det finns tillgängligt online för alla som vill pröva, hälsar initiativtagarna bakom Sva-luppen.
En av dem är sva-läraren Lisa Lundkvist:
– Jag har själv länge efterlyst ett gemensamt bedömningsstöd. Det borde ha tagits fram på nationell nivå för länge sedan.
Nu blev det hon och kollegorna Helena Nilsson och Lisa Bolin på Malmös grundskoleförvaltning som tillsammans med förvaltningen gjorde det. Stödet har också välkomnats av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).
Under arbetets gång intervjuade de lärare och rektorer och de konsulterade forskare. Men framför allt: de nagelfor kursplanerna i både svenska och svenska som andraspråk och utgick från Skolverkets kommentarsmaterial till ämnena.
– Det är två olika ämnen med olika särart, understryker Helena Nilsson. Från lärare på lågstadiet kunde vi höra att man ”jobbar språkutvecklande” med alla elever, men då har man inte insett att sva är ett annat ämne än svenska.
”Äntligen förstått skillnaden”
När de är ute och pratar om Sva-luppen har de fått höra från svensklärare att de ”äntligen förstått skillnaden” mellan de två ämnena.
Att ämnena blandas ihop beror på att många svensklärare måste undervisa i sva – i brist på behöriga sva-lärare. Det är just denna brist som bidragit till de många gånger undermåliga bedömningarna av vilka elever som har rätt till sva – eftersom bedömningarna görs av lärare som saknar expertis om andraspråksutveckling.
Vissa lärare gör på ett sätt, andra gör på ett annat sätt, berättar Helena Nilsson:
– Någon lärare sa till oss att hon gör bedömningen efter att ha ”tittat på läsförståelsen”. Men det räcker inte, man måste se till helheten. Och man måste titta på det som utmärker den som lär sig ett andraspråk.
Hon och kollegorna betonar att det inte bara handlar nyanlända, det handlar också om dem som fötts i Sverige – men som inte har svenska som modersmål.
Stödmaterialet innehåller observationsprotokoll med andraspråksdrag att titta på och lyssna till för att bättre förstå sina elevers språkanvändning på svenska. Ett vanligt språkfel som indikerar att eleven behöver andraspråkskundervisning är fel i ordföljden: ”Igår jag spelade fotboll”.
– Men man kan inte bygga bedömningen på en enstaka elevtext, den måste grunda sig på flera texter skrivna i olika sammanhang. Det är komplext att bedöma ett andraspråk i utveckling, säger Helena Nilsson.
Åtta observationspunkter
Sva-luppen har åtta olika observationspunkter. Lisa Lundkvist vill lyfta en annan av punkterna:
– Om uttalet är så bristfälligt att man inte förstår vad eleven säger, då är det ett tecken på att eleven behöver sva-undervisning. Man måste också bedöma elevens prosodi, alltså språkets rytm och melodi. Den skiljer sig åt mellan förstaspråks- och andraspråkselever.
Men syftet med materialet är inte att leta efter fel, utan att identifiera typiska andrapråksdrag som indikerar att eleven är i behov av undervisning utifrån kursplanen i sva.
”Sva-behörighet på köpet”
Behovsbedömningarna är idag så varierande i kvalitet – över hela landet – att vissa elever rentav får sva-undervisning fast de inte behöver det. Och ett betydligt större antal blir helt utan sva-undervisning, trots att de är i skriande behov av den.
Huvudorsaken är förstås bristen på sva-lärare, men också de bristfälliga bedömningarna. Det har också visat sig att vissa som uppges få sva-undervisning i själva verket inte får det.
Vidare kan man inte heller lita på att skolornas ”behöriga sva-lärare” verkligen är behöriga.
– Vissa är svensklärare som fått sin sva-behörighet på köpet, utan att ha lärt sig något om sva, säger Helena Nilsson.
Lisa Bolin, den tredje läraren bakom Sva-luppen, menar att sva är skolvärldens ”mest missförstådda ämne”. Men nu hoppas hon och kollegorna att det nya stödmaterialet också kan leda till att ämnet blir mer känt och förstått:
– Det kan öppna dörrar till diskussioner om vad sva-ämnet är. Och vad det borde vara!
LÄS ÄVEN
Intensivträningen som höjer elevernas läshastighet
Därför behöver många sva-elever individuellt stöd
Sva-eleverna som läser mer än alla andra fyror i Sverige
