Så kan svenska som andraspråk göras om

Helena Karis, undervisningsråd på Skolverket, har ansvarat för den stora översynen av svenskämnena som i dag lämnades över till regeringen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

En ny del i ämnet svenska som andraspråk ska riktas till nybörjare. Däremot finns inte en sammanslagning av svenska och svenska som andraspråk bland förslagen när Skolverket stakar ut vägen för hur fler elever ska lära sig svenska.

Skolverket har övervägt att föreslå regeringen att slå samman svenska och svenska som andraspråk till ett gemensamt svenskämne. Men när myndigheten på tisdagen lämnade sina förslag till regeringen fanns några sådana planer på sammanslagning inte med.

­– Vi saknar en stabil kunskapsgrund. Det finns i dag inte några tydliga resultat som säger att det är bättre att slå ihop. Nu fortsätter vi samla kunskap för att se vad som blir nästa steg, säger Helena Karis, undervisningsråd på Skolverket.

Så det kan bli aktuellt att slå ihop senare?

– Det kan vara ett alternativ bland andra. Vi menar att det finns olika tänkbara vägval och det ska finnas en stabil kunskapsgrund för de val som görs i nästa steg.

Har lyssnat på kritiken

Under arbetet med förslagen har bland annat Svensklärarföreningen varnat för att en sammanslagning riskerar att leda till ökad press och stress på svensklärarna, samtidigt som eleverna blir utan de anpassningar de behöver.

Hur har den kritiken påverkat det slutgiltiga förslaget?

– Skolverket har i sin översyn lyssnat på de synpunkter som kommit från både forskare, lärarutbildare och verksamhet när det gäller att slå ihop svenska och svenska som andraspråk till ett ämne. I stället för ett gemensamt ämne föreslår vi en långsiktig och stegvis förändring av svenskämnena. Bedömningen är att det på sikt finns behov av förändringar både i svenska och svenska som andraspråk.

Skolverket föreslår att svenska som andraspråk kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. I dag finns det nybörjarsvenska för vuxenstuderande på SFI, men för nyanlända elever i grundskolan och gymnasiet finns det ingen del där man börjar från början.

– Kursplanen för svenska som andraspråk utgår från att man börjar från årskurs ett i grundskolan och sedan jobbar sig vidare. Är man tolv år när man kommer till Sverige har man väldigt mycket att ta igen och det tomrummet vill vi nu fylla, säger Helena Karis.

"Alldeles för många obehöriga lärare"

Det ska också bli enklare för lärarna att avgöra om en elev behöver undervisning i svenska eller svenska som andraspråk. Om regeringen antar Skolverkets förslag ska myndigheten ta fram ett stöd som underlättar för lärare och rektorer att göra en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper i svenska oavsett var eleverna bor eller går i skola.

– Stödet blir en hjälp för lärarna att bedöma elevens andraspråksutveckling och ska kunna användas för att titta på hur långt eleverna kommit och vad nästa steg är. Läraren ska kunna ge eleven den undervisning som den behöver just då utifrån sina behov och förutsättningar.

Skolverket vill också stärka kompetensutvecklingen. Svensklärare ska få bättre möjligheter till fortbildning i till exempel andraspråksutveckling och flerspråkighet. Men det handlar också om att ge alla lärare – inte bara svensklärare – möjlighet att bredda sin kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

– Att få lärarkompetensen att motsvara det som står i kurs- och ämnesplanerna är en viktig del av vårt förslag. I dag finns det alldeles för många obehöriga lärare i svenska som andraspråk, säger Helena Karis.

NC: Krävs ekonomiska förutsättningar

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) skriver i en text på sin hemsida att Skolverkets förslag att komplettera svenska som andraspråk med en ny grundläggande del för nybörjare kan vara ett viktigt steg på väg mot att stärka undervisningen i ämnet.

”Förändringen förutsätter dock att rektor ges ekonomiska förutsättningar att organisera undervisningen i olika undervisningsgrupper med tillgång till utbildade och behöriga lärare i svenska som andraspråk, vilket idag ofta saknas”, skriver NC.

För att värna de nyanlända elevernas behov av undervisning i svenska som andraspråk på nybörjarnivå hade NC helst sett en förstärkt rätt till undervisning i svenska som andraspråk i skollagen.

”Enbart reglering i skolförordning riskerar leda till att elever som är nybörjare i svenska språket inte får sina behov tillgodosedda trots förändrad kursplan. Redan idag vet vi att lärare har svårt att möta behoven i en undervisningsgrupp där eleverna har kommit olika långt i sin andraspråksutveckling på svenska”, skriver NC.

Fler delar av förslaget

Skolverkets förslag innefattar även:

  • Stöd till lärarna i svenska som andraspråk för att bättre kunna följa sina elevers andrapråksutveckling.
  • Stärkta lärarutbildningar i svenska och svenska som andraspråk i syfte att öka kompetensen och främja lärarförsörjningen.
  • Stärkt lärarutbildning så att alla lärare får grundläggande kunskaper om andraspråksutveckling samt om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
  • Stärkt rektorsutbildning och andra professionsutbildningar så att fler inom skolan får kunskaper inom andraspråks- och flerspråkighetsutveckling.
  • Kompetensutveckling i andraspråksutveckling för lärare och annan skolpersonal.

Om regeringen går vidare med Skolverkets förslag kommer förändringarna att införas stegvis.

LÄS ÄVEN

Debatt: Slå inte ihop svenska och svenska som andraspråk till ett ämne

Stora brister i SVA: ”Hela svensk­ämnet måste göras om”

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap