Många nyanlända saknar viktig nyckel till språket
Forskaren Andreas Nuottaniemi är sva-lärare i grunden och i dag verksam vid institutionen för geografi vid Umeå universitet.
Svenska som andraspråk Nyanlända ungdomars möjligheter att lära sig svenska bygger inte bara på egna ansträngningar och skickliga lärare. Förhållandena i deras vardagsliv är också avgörande för språkinlärningen, menar forskaren Andreas Nuottaniemi.
Därför är det svårt
Andreas Nuottaniemi följde en grupp ungdomar i ett litet inlandssamhälle i norra Sverige – och slogs av hur svårt det var för dem att erövra språket, själva ”nyckeln” till integration som det brukar heta. De ansträngde sig på lektionerna, men de fann inte nyckeln. För vilka var det som ungdomarna i första hand fick chans att träna sin svenska på? Jo, lärare, socialsekreterare och butiksbiträden, varav alla får betalt för att tala med dem.
– Det var överraskande att se hur få personer ungdomarna träffade i sin vardag, som de hade en chans att träna sin svenska på. Utöver i klassrummet vistas de inte i de rum där språket talas.
Lärare och elever skuldbeläggs
Många tänker sig att enskilda språk går att tillgodogöra sig oavsett var man befinner sig, bara man har skickliga lärare till hands. Men utan samtalspartners har lärarna en närmast omöjlig uppgift, vilket gör det orättvist att lägga skulden på dem.
– Därtill skuldbelägger ungdomarna ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare. Men jag vill hellre lyfta fram strukturella begränsningar som påverkar deras möjlighet att erövra språket och en plats i samhället.
Alldeles för få tillfällen att tala
Man bör inte se språk som ett objekt, det är snarare en social praktik, en social interaktion, menar forskaren. För att bli en kompetent talare behövs också solidariska lyssnare – vilket ungdomarna i studien i hög grad saknade. Visst lärde de sig sakta svenska, men de fick alldeles för få tillfällen att tala språket.
– Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och genom att diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk, exempelvis somaliska och moldaviska, eftersom de i hög grad var hänvisade att tala med varandra.
Kände att de satt fast
Flera av ungdomarna i studien upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten – och nästan bokstavligt också i klassrummet. Åren gick, men de kom inte vidare. Varför? En ytterligare orsak är den ojämlikhet, diskriminering och strukturella rasism som finns i samhället, både i arbetslivet och
i sociala relationer.
– Om vi ska förstå varför nyanlända har svårt att lära sig språket måste vi adressera dessa problem också, annars kan de aldrig få en rimlig chans att delta i interaktioner på samma villkor som alla andra.
Här hittar du avhandlingen: ”Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid”.
LÄS ÄVEN
Ämneslärarens krönikör prisas av Svenska Akademien
Larmet: Så rasar elevernas uthållighet i skolan
