Experterna: Viktigt perspektiv glöms bort i läskrisen

Alla talar om ”läskrisen”, nu senast i flera paneler på Bokmässan i Göteborg. På NC vid Stockholms universitet menar man att experter och debattörer inte tillräckligt uppmärksammar att närapå en tredjedel av eleverna i svensk grundskola lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk. 

Elever födda utomlands, eller med bägge föräldrarna födda utomlands, uppgick förra läsåret till hela 27 procent. Det är framför allt dessa elevers resultat som har sjunkit i den internationella undersökningen PIRLS, berättade man under NC:s välbesökta webbinarium igår.

Passiva ordförrådet är begränsat

Projektledaren Karin Pettersson höll i föreläsningen:

– Att lära sig läsa är en kognitiv utmaning för alla barn. Men elever som lär sig läsa på ett andraspråk ska inte bara lära sig tekniken att läsa, de måste samtidigt förstå.

Självfallet är de individuella skillnaderna stora, vissa barn med andra modersmål lär sig snabbt att läsa. Det finns en rad faktorer som avgör hur stor utmaningen blir för en andraspråkselev, bland annat hur mycket det egna modersmålet skiljer sig från svenska både vad gäller språkstruktur och skriftsystem.

Vad gäller deras svenska ordförråd kan lärare som saknar kunskaper om sva missa saker i bedömning av vad eleverna kan, förklarade hon:

– Andraspråkselever har ofta ett lika stort aktivt ordförråd som övriga elever, vilket kan få lärare att tro att de befinner sig på ungefär samma nivå. Men deras passiva ordförråd på svenska är inte sällan mer begränsat. Det måste man ta hänsyn till i undervisningen. 

Det finns andra saker som är avgörande att känna till för att på ett effektivt sätt kunna undervisa elever som lär sig läsa på ett andraspråk. Inte minst språkljuden:

– Svenskan har 18 olika vokalljud, det innebär stora utmaningar för många elever. Arabiskan till exempel har bara tre vokaler! Att inte höra skillnad på ljuden i ryta och rita får konsekvenser när man ska lära sig avkoda.

Elever med somaliska som modersmål kan möta en annan utmaning:

– P-ljudet finns inte i somaliskan. Många lärare känner säkert igen att det kan vara svårt för vissa barn att höra skillnaden mellan ”park” och ”bark”, berättade Karin Pettersson som i huvudsak jobbar med kompetensutveckling för verksamma lärare. 

Måste jobba med ”kärnorden”

En ytterligare utmaning är svenskans ”konsonantkluster” – andra språk är det ytterst ovanligt med tre konsonanter i rad som i ”spruta” och ”stråke”. Hennes budskap: Lärare behöver få en uppfattning om vilka språkljud som finns i svenskan men som saknas i de egna elevernas modersmål.

– Jag hör ofta lärare säga att ”jag kan omöjligen ha koll på alla språk som talas i klassen, det kan vara 10-15 stycken”. Jag förstår dem. Men den som saknar utbildning i sva kan börja med att vara nyfiken och försöka ta hjälp av kollegor och modersmålslärare. Naturligtvis behöver svensklärare få möjlighet till kompetensutveckling eller utbildning i svenska som andraspråk.

Hon berättade vidare att man för andraspråkselever behöver jobba ännu mer med ”kärnorden” och hur ord byggs samman av morfem.

– Kärnordet ”katt” till exempel. De vet kanske inte vad “katterna” betyder även om de kan ordet ”katt”. Och de kan tro att ”kattmat” betyder mat gjord på katt.

Hon beskrev också vikten av att använda texter som är relevanta för den elevgrupp som man möter.

– Klassrummet behöver ha böcker framme i hyllorna som bekräftar barnen, som de kan identifiera sig med.

Synliggör vilka satsningar som krävs

Josefin Nilsson, biträdande föreståndare på NC, berättar att det var 833 tittningar på webbinariet 

– Men vi vet att man på många skolor satt tillsammans, så det var antagligen betydligt fler. 

Det finns uppenbarligen en stor nyfikenhet på att lära sig mer om att undervisa elever som lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk. 

– Därför måste mycket mer göras för att höja sva-kompetensen på våra skolor, säger hon. Det går sakta framåt, men läskrisen synliggör vilka satsningar som behöver göras. Det är bra att fler lärosäten ser till att det blir möjligt att läsa ämnet svenska som andraspråk inom grundlärarprogrammen. 

Det måste också bli betydligt enklare, menar hon, för huvudmän att låta sina svensklärare utbilda sig i sva – ett ämne som många svensklärare redan undervisar i, även om de inte har fått med sig den kunskap som de behöver.

På NC:s hemsida kommer det under hösten publiceras flera artiklar som berör läs- och skrivundervisning i andraspråksperspektiv.

LÄS ÄVEN

Så erövrar äldre sva-elever svenska språket snabbt

Många nyanlända saknar viktig nyckel till språket

Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning

Därför behöver många sva-elever individuellt stöd

Sva-eleverna som läser mer än alla andra fyror i Sverige