Antalet sva-elever har dubblerats senaste tio åren
Josefin Nilsson (till vänster) är biträdande föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC). Foto: Stockholms universitet och Getty Images
Svenska som andraspråk
Antalet elever som läser svenska som andraspråk (sva) i grundskolan fortsätter att öka. Nu är de över 150 000 – dubbelt så många som för tio år sedan. Men undervisningen dras med fortsatt stora problem.
– Det är alldeles klart att ämnet har misskötts, säger sva-läraren Josefin Nilsson.
Den internationella studien Pirls, som publicerades innan sommaren, visar att skillnaderna i läsförmåga hos svenska tioåringar är större än någonsin. Bland eleverna med sämst resultat finns i första hand barn med andra modersmål än svenska.
Alltså: trots decennier av ansträngningar med andraspråksundervisning har inte situationen förbättrats. Tvärtom har det gått åt fel håll.
– Det är alldeles klart att ämnet har misskötts och det får konsekvenser för elevernas läs- och skrivutveckling, säger Josefin Nilsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som har arbetat många år både som lärare i svenska och svenska som andraspråk.
Varför denna styvmoderliga behandling?
– Det finns många förklaringar. Det handlar om otydliga regleringar, en kursplan som inte täckt in den heterogena elevgruppen och begränsade möjligheter för blivande och verksamma lärare att läsa sva. Alltihop har gjort det svårt för skolor att göra rätt.
Det ena problemet hänger ihop med det andra: bristen på behöriga sva-lärare gör att många skolor har för dålig kunskap om ämnet.
– Skolor missar elever då de saknar stöd för att bedöma vilka som har behov av andraspråksundervisning, säger Josefin Nilsson.
Och även när man har kommit fram till att en elev har rätt till svenska som andraspråk kan det ändå bli fel i slutändan:
– I praktiken är det inte säkert att den undervisning eleverna får faktiskt följer kursplanen i sva, säger Josefin Nilsson.
Intresse från rektorer
Samtidigt ser hon och kollegorna på NC en växande vilja hos rektorer att utveckla undervisningen i ämnet. I den nya läroplanen (Lgr22) har skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk blivit större och tydligare. De artiklar om sva som finns på Skolverkets webb har också gett rektorer och lärare något att
hålla sig i.
– Den kanske största utmaningen nu är skolornas brist på resurser. Att kunna erbjuda undervisning i både svenska och svenska som andraspråk, och ta hänsyn till elevernas olika behov, kräver lärare. Många rektorer ser hur tvålärarsystem skapar en flexibel organisation där även sva-ämnet får plats. Men undervisande lärare kostar, säger Josefin Nilsson.
Frågan om sva-ämnets kräftgång har fått mer aktualitet på senare år, inte minst mot bakgrund av de växande problem som uppstått till följd av att vissa elever med utländsk bakgrund hamnar snett då de misslyckas i skolan.
Den förra regeringen gav Skolverket i uppdrag att göra en översyn av de båda svenskämnena. I översynen som blev klar i maj 2022 kommer myndigheten med flera konkreta förslag (se faktaruta). Men ännu är det tyst från skolminister Lotta Edholm (L), vars pressekreterare låter hälsa att ”frågan bereds”.
Josefin Nilsson och hennes kollegor på NC har uppvaktat utbildningsdepartementet och påtalat vikten av att Skolverkets förslag genomförs.
– Skolor behöver tydligare stöd för behovsbedömning och för att följa elevers andraspråksutveckling. Det skulle också betyda mycket om kursplanen i sva utökades med en del som rör undervisning för den som är nybörjare i svenska språket. Det är stor skillnad mellan behov hos nyanlända elever och elever som vuxit upp i Sverige.
Behövs på lärarutbildningen
Josefin Nilsson betonar också vikten av att få in andraspråksperspektivet på lärarutbildningen. I dag saknas det även på många specialpedagogutbildningar, trots att de ofta möter elever med annat modersmål än svenska.
Vidare är behöriga sva-lärare viktiga på en skola då de kan stötta andra ämneslärare i deras undervisning av elever som håller på att lära sig svenska.
Josefin Nilsson efterlyser nya initiativ för att få fram fler behöriga lärare i sva-ämnet. På NC har de, genom Stockholms universitet, just startat en uppdragsutbildning i svenska som andraspråk i Borås kommun. Efter två år kommer 65 lärare i årskurserna 1–6 som i dag har behörighet i svenska, också vara behöriga i sva.
– Vi måste bädda för att fler kommuner får möjlighet att ta sådana initiativ.
Skolverkets förslag i korthet
Här är fem av förslagen i Skolverkets översyn av svenskämnena:
- Inför en ny grundläggande del i kursplanen som berör nybörjargruppen i svenska som andraspråk.
- Utveckla det stöd som finns i dag för bedömning av elevers andraspråksutveckling.
- Ge verksamma sva- och svensklärare möjlighet till fortbildning för att stärka sin kompetens.
- Erbjud kompetensutveckling i andraspråksutveckling även för annan skolpersonal.
- Skapa tydligare regler för – och ge bättre stöd till – rektorer i arbetet med att stärka andraspråksundervisningen.
LÄS ÄVEN
Så kan svenska som andraspråk göras om
Debatt: Slå inte ihop svenska och svenska som andraspråk till ett ämne
Stora brister i undervisning i svenska som andraspråk
Sva blir ett valbart ämne på grundlärarutbildningen
Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen
