Var femte hoppar av sin språkundervisning

Illustration: Istockphoto

Studierna i moderna språk har inte minskat i svensk skola. De har möjligen ökat något. 85 procent av eleverna väljer ett extra språk utöver engelskan i årskurs 7. Men bara 65 procent går ut med betyg i moderna språk i nian.

– Det är ett tapp på 20 procentenheter, säger Josefine Krigh, nydisputerad vid Uppsala universitet.

I tappet visar sig en stor skillnad i klass, kön, geografi och familjebakgrund, enligt Josefine Krigh. Hon har studerat hur olika sociala grupper investerar i språkstudier och om det skiljer sig mellan regioner med mer eller mindre resurser. Uppsala och fyra kommuner i Södra Dalarna utgör studieobjekten.

Vi växer upp i olika kontexter, vilket har betydelse för vår relation till språk.

Flickorna fullföljer sina språkstudier, och får bättre betyg, än pojkarna. Elever från övre medelklass lyckas bättre med språkstudierna än arbetarklassen. Flest avhoppare hittar vi bland arbetargrabbarna, medan mer än 90 procent av övre medelklassflickorna har ett (högt) slutbetyg i moderna språk. Gapet mellan flickor och pojkar ökar ju längre ner på den sociala skalan vi kommer.

Forskningen visar också att de som lyckas bra med språkstudierna har som regel höga betyg även i andra ämnen.

– Det som framför allt överraskade mig var komplexiteten i resultaten.

Till exempel är det ingen skillnad i språkstudier mellan elever med utlandsfödda föräldrar och elever vars föräldrar är födda i Sverige. Däremot är intresset för spanska, tyska och franska lägre när eleven själv är född utomlands – då har man ofta ett annat aktivt språkområde i sitt liv.

Familjens resvanor och syn på språk och andra kulturer har också stor påverkan på elevernas språkval. Är du tjej och uppväxt i en akademikerfamilj i Uppsala är det troligare att du läser franska. Pojkarna i lägre me­delklass i södra Dalarna läser snarare spanska.

Familjers syn på varför språk är viktigt varierar också med klass: övre medelklass ser språkets bildningsvärde – det hjälper dig att läsa, lyssna, förstå världen – medan arbetarklass och lägre medelklass snarare värderar den praktiska nyttan, att ta sig fram på resor eller som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

– Vi växer upp i olika kontexter, vilket har betydelse för vår relation till språk.

Den insikten kan hjälpa lärare att förstå elevers drivkrafter samt att motverka arbetarklassens och pojkars avhopp från moderna språk.

Trots att ett betyg i moderna språk höjer meritpoängen kan hård konkurrens på gymnasiemarknaden påverka elever, i synnerhet pojkar i Uppsala, att hoppa av sitt moderna språk – för att prioritera bra betyg i andra ämnen.

– Har man svårt att klara skolan, kan det vara svårt att klara ett modernt språk. I Dalarna har höga betyg ett lägre värde för där hör man inte talas om att barn inte kommer

in på gymnasiet, säger Josefine Krigh.