Skrivundervisningen stympas av alla mätbara mål

Erika Sturk är forskare vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Idag kan nästan alla kommunicera med det skriva språket, men skolan är fast i en produktion av korrekta texter, anser forskaren Erika Sturk.
– Vi lever i ett skrivsamhälle. Därför måste fler perspektiv på vad skrivande är in i undervisningen, säger hon.

Grundskolans skrivundervisning borde handla mer om att lära eleverna skriva för att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle, menar Erika Sturk, forskare vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet.

– Min förhoppning är att de som reviderar och skriver grundskolans läroplan ger lärare bra förutsättningar att jobba med skrivande i skolans alla ämnen. Skrivundervisning är både viktig och komplex.

På vilket sätt är den komplex?

– Det finns så många perspektiv på skrivande. Det handlar om själva texten, men det finns också ett kognitivt och ett socialt perspektiv – att skriva för att kommunicera och påverka, säger Erika Sturk.

"Lärarna lever under stor press"

I den avhandling hon nyligen lade fram konstaterar hon att dagens skrivundervisning i ämnet svenska i hög grad styrs av skolans krav på att kunskaper måste kunna mätas.

Skrivande som kommunikation och ett sätt att påverka får väldigt liten plats i undervisningen.

– Lärarna lever under stor press, bland annat från nationella och internationella mätningar, och då blir det fokus på det som är mätbart.

Avhandlingen bygger på tre studier. I två av dem undersökte Erika Sturk svenskämnena i hela grundskolan från årskurs ett till nio. I den tredje studien tittade hon på skrivundervisning i samtliga ämnen på mellanstadiet.

En av hennes slutsatser är att skrivundervisning hör hemma i de flesta ämnen. Under avhandlingsarbetet såg hon många exempel på bra skrivundervisning på lektioner i bland annat NO och SO.

– I NO kan eleverna skriva för att berätta för andra om sina resultat. Engelska är ett annat exempel, där ligger det i ämnets natur att skriva för att kommunicera.

Måste skapa en medvetenhet

För att fler lärare ska gå i den riktningen behöver både lärarutbildningen och professionsutveckling kompletteras med ett brett perspektiv på skrivande, framhåller Erika Sturk.

– Som ämneslärare behöver man bli medveten om vad som går att göra. Om vi hade styrdokument som beskriver det skulle vi ge möjlighet att skapa en fantastisk skrivundervisning.

Vad kan en enskild skola göra för att få en bredare undervisning i skrivande?

– Skolledningen behöver leda arbetet. En viktig aspekt är att skapa en medvetenhet hos lärarna om vad det finns för möjligheter till skrivundervisning i varje ämne och om hur lärarna kan gå till väga för att skapa den undervisningen.

Sedan avhandlingen publicerades har Erika Sturk fått flera förfrågningar från lärare om att komma och berätta om sina slutsatser.

– Det gör jag gärna. Om jag har en tanke om något man kan förändra så måste jag bidra till att det blir verklighet, säger hon.

Här hittar du Erika Sturks avhandling.

LÄS ÄVEN

Lektorn: Vi måste jobba mer med skrivinlärning

Sara Lövestam om skrivkrisen i Sverige

Skrivkrisen: Unga skriver för dåligt för att få jobb

Lärarnas syn på "Skrivglappet”