Så hjälper han elever med talängslan
Svenska so språk Hur hjälper man talängsliga elever att klara kunskapsmålen? En workshop på några timmar kan göra stor skillnad, berättar svenskläraren Simon Eksmo i Norrköping.
Det var när han gick Ifous-programmet "Lärares praktik och profession" som Simon Eksmo fick i uppdrag att hitta ett moment i sin undervisning som kan skulle kunna vässa ytterligare.
– Tanken med programmet är att beforska sin egen undervisning. Och jag valde att fördjupa mina metoder för att hjälpa eleverna att tala inför publik.
Han inledde med en storföreläsning om talekonst för alla sina elever i årskurs ett på Kunskapsgymnasiet, cirka 140 stycken. Därefter erbjöd han alla som ville att gå en workshop i ämnet. Åtta elever nappade.
– Man vet att uppåt en fjärdedel av alla unga människor tycker att det är väldigt jobbigt att tala inför publik, det kan vara en del av en underliggande social fobi. Jag blev glad att så många trots allt ville försöka att bli bättre på något som är så svårt för dem.
Börja med kroppen
Genom att kombinera erfarenheter av sin egen undervisning på området med aktuell forskning, satte han ihop ett material för en två timmar lång workshop. Utgångspunkten för eleverna var att få kontroll över sin egen kropp.
– De fick börja med att göra synkroniserade rörelser, först lätta saker som att bara vinka tillsammans, och sedan mer avancerade rörelser.
Varför är det viktigt att börja med kroppen?
– En ovillig och osäker talare låser sig ofta till följd av kroppens signaler, därför är det viktigt att få kontroll över sin egen kropp inför ett tal. Att göra rörelserna i grupp bidrar också till komiska situationer som gör det lättare att slappna av.
Därefter gav han eleverna en sorts mall som de ska följa när de är på väg upp mot talarstolen: le mot publiken, plantera benen stadigt på scenen, titta folk i ögonen. Och ha en tydligt inövad start på talet: en historia, ett citat eller kanske ett skämt som kan väcka publikens intresse.
– Om de har en sådan mall i huvudet, så går det lättare, då kan de ofta ta sig över ångestpuckeln.
Hur gick det för de åtta eleverna när det var dags för den muntliga delen av de nationella proven?
– Alla fick minst C! Möjligen hade de klarat sig även utan min workshop, men vi märkte vid examineringen att de tagit till sig mycket av mallen.
"Blir allt viktigare"
För närvarande är Simon Eksmo föräldraledig, men innan dess hann han använda metoderna från workshopen i sin ordinarie undervisning. Och han har genom Ifous försorg skrivit en så kallas utvecklingsartikel som via Skolporten spridits till forskningsintresserade lärare och skolledare över hela landet.
Därtill har han föreläst om sina resultat och mött stor nyfikenhet hos många av sina kollegor.
Det verkar finnas ett sug efter att lära sig mer om hur man undervisar om talekonst?
– Absolut! När jag gick lärarutbildningen för tio år sedan fick vi inte lära oss något alls om den typen av undervisning. Det tycker jag är synd.
Det finns mycket litteratur om hur man blir en bättre talare. Men den är kanske mer inriktad mot vuxna?
– Precis, och det är dåligt med forskning om hur man bäst undervisar elever i muntlig framställning.
Simon Eksmo menar att andra skolsystem – inte minst de anglosaxiska – har haft mer fokus på att lära elever talekonst. Men nu är något är på väg att hända även i Sverige, menar han. Intresset för ämnet växer bland hans kollegor.
– Att kunna tala inför publik har blivit allt viktigare i allt fler yrken. Eleverna måste få med sig verktygen för att klara det.
LÄS ÄVEN
Sandström: Ju fler politiska löften, desto fattigare blir skolan
Beskedet: Nya timplanen införs inte i höst
