Så får du eleverna att läsa klassiker
Lektionslyftet Klassisk litteratur blir ofta stämplad som tung och svår. Så behöver det inte vara, säger Jenny Edvardsson. Genom kontinuerlig uppföljning och noga utvalda böcker blir läsningen både spännande och kul.
En bok som Jenny Edvardsson tycker mycket om är Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez. ”Jag gillar även Hjalmar Söderberg, han fångar mycket på få rader.”
Foto: Kimme Persson
Att välja rätt bok till elevgruppen är en av de avgörande faktorerna för hur läsningen sedan fortskrider, menar Jenny Edvardsson.
– Här gäller det att ta vara på elevernas intressen. För lite äldre elever finns det många klassiska noveller som kan passa fint. För yngre barn kanske en saga av till exempel H.C. Andersen fungerar. Gillar eleverna skräck? Edgar Allan Poe har skrivit många noveller som inte är så maffiga, säger Jenny Edvardsson.
För att hitta rätt bland alla böcker kan litteraturbanken.se vara ett bra ställe att starta på. På gratissajten finns det svensk litteratur och en skolsida med temapaket till just klassiska verk. Jenny Edvardsson tipsar även om att rådfråga skolans bibliotekarie och erfarna kollegor. Det går även att få många värdefulla tips via det utvidgade kollegiet i till exempel lärargrupper på Facebook.
Efter att en passande bok har valts ut gäller det att starta upp läsandet.
– Jag säger aldrig ”gå hem och läs”. Oavsett om det är ett klassiskt verk eller en nutida bok gäller det att öppna upp för eleverna innan de börjar läsa. Läser eleverna böcker som skrevs för länge sedan blir det dessutom extra viktigt att sätta in eleverna i tid och miljö. Fanns det bilar? Hur var synen på kvinnorna? Bodde folk på landet eller i staden? Går eleverna in med sin egen förförståelse uppstår det lätt en krock och då blir det svårt att komma in i boken, säger Jenny Edvardsson.
Innan läsningen tar vid brukar hon även titta på boken med sina elever. De studerar omslaget. Vad säger det om boken? Och titeln, vad kan boken handla om?
– Sedan högläser jag alltid det första kapitlet för eleverna och vi pratar om det vi läst, säger hon.
En bok står aldrig själv. Författaren bakom boken har alltid påverkats av någon eller något.
För Jenny Edvardsson är det viktigt att vara närvarande genom hela läsningen. Hon använder sig bland annat av läsloggar och lässtopp. Och om det finns möjlighet väver hon även in boken i övrig undervisning.
– Vet jag med mig att eleverna till exempel ska hålla ett argumenterande tal kan vi ta avstamp i boken och jobba med talet parallellt med läsandet.
Det är även viktigt att knyta ihop läsandet i slutet och inte bara slå ihop boken och stoppa undan den. Jenny Edvardsson jobbar med olika typer av slutredovisningar. Det kan till exempel handla om avslutande boksamtal i mindre grupper, att eleverna skriver något eller att de skapar en filmtrailer.
Men är det viktigt att läsa klassisk litteratur?
Enligt Jenny Edvardsson finns det flera vinster med att lyfta centrala författarskap.
– Klassisk litteratur är inte bara allmänbildande utan tar även med eleverna på en spännande resa genom tid och rum. En bok står aldrig själv. Författaren bakom boken har alltid påverkats av någon eller något. Det finns kopplingar mellan böcker och epoker och det är som ett spännande detektivarbete att följa de röda trådarna bakåt i tiden.