Här uppfinner de historien på nytt

Idag är ni Alexander den stores armé och ska förstöra det här fortet!

Philippe Longchamps pekar entusiastiskt på muren av vita plastmuggar som han har byggt i ett hörn av klassrummet. Samtidigt delar han ut ett papper där dagens teknik­uppgift beskrivs mer i detalj under rubriken ”Siege Warfare in Ancient Greece”. Där finns också bilder på två forntida tekniska uppfinningar, katapulten och ballisten, som gjorde Alexander den stores armé så framgångsrik.

I lag om två eller tre ska eleverna bygga antingen en katapult eller en ballist i 4DFrame-material och sedan testa hur väl de har lyckats genom att försöka riva muren. 4DFrame består av plaströr som kan kopplas samman och formas till två- och tredimensionella geometriska figurer.

– Ni har femtio minuter på er att klara utmaningen, säger Philippe och sätter därmed fart på sina elever som går i årskurs 7 på Bilingual Montes­sori School of Lund.

Philippe är inte bara högstadiets lärare i teknik utan undervisar även i historia och geografi. Han arbetar gärna ämnesövergripande för att vinna synergieffekter och på så sätt få mer tid över till experiment, laborationer och ”andra roliga saker”.

– Om man får göra något själv kommer man ihåg det mycket bättre än om man bara läser om det, anser han.

Philippe är också en stark förespråkare av att lära sig i kronologisk ordning.

– Det är svårt att förstå hur man under den industriella revolutionen kunde uppfinna bilen utan att först ha lärt sig om andra uppfinningar som kom före så som Mesopotamiens hjul, det forntida Egyptens segel, det antika Roms akvedukter och medeltidens nederländska väderkvarnar.

Om man får göra något själv kommer man ihåg det mycket bättre än om man bara läser om det.

Under hans historielektioner får eleverna därför lära sig om de tekniska utmaningar som människor ställts inför genom historien och hur olika kulturers lösningar på problemen har gett dem samtida konkurrensfördelar samtidigt som lösningarna har drivit den tekniska utvecklingen framåt.

På tekniklektionerna får eleverna sedan bygga modeller av de historiska uppfinningarna och på egen hand lära sig vad som var den tekniska utmaningen och försöka finna en lösning.

Vid en av klassrummets bänkar, fylld med vita kopplingar och långa plaströr i olika färger, sitter Sigrid Kaiser och Vivi Yahoo. Medan Philippe har pratat har de bestämt sig för att bygga en katapult och inte en ballist.

Philippe Longchamps visar Sigrid Kaiser och Vivi Yahoo att de behöver förstärka sin katapult framtill så att den inte hamnar i framvikt.
Foto: Erika Weiland

– Det känns som ett säkrare val och så är det roligare att skjuta med en katapult, resonerar Vivi Yahoo.

De tycker båda två att det är kul att bygga 4DFrame-modeller av historiska uppfinningar.

– Man får använda fantasin för att komma på lösningar, förklarar Sigrid Kaiser.

Efter en stunds byggande kommer Philippe förbi och tipsar dem om att de måste förstärka sin modell framtill för annars kommer katapulten hamna i framvikt.

Vid en annan bänk jobbar Elisa Dardashti och Casper Ohlsson. De är också positiva till att arbeta ämnes­övergripande.

– Det känns som att båda ämnena vinner på det. Jag tycker att det är bra att vi inte bara får se en bild av något utan också får lära oss hur det fungerar i praktiken, säger Elisa Dardashti.

Första 4DFrame-uppgiften sjuorna ställdes inför var ett samarbete mellan musik- och teknikämnena som gick ut på att de skulle lära sig förstå tekniken bakom digital musikprogrammering. Eller om man vill, att lära sig programmera utan dator. Uppgiften bestod av att använda 4DFrame-material till att bygga ett positiv som manuellt programmerades till att kunna spela trenotersvisan Spanien är ett land där man dansar tango på en xylofon. I stället för att använda en manuell vev drevs positivet framåt av en vindsnurra, också den byggd i 4DFrame, och en bordsfläkt.

– Sedan spelade vi in slingan och lät eleverna föra över den till datorprogrammet Soundtrap och skapa en liten jingel genom att lägga till ytterligare instrument digitalt. På så sätt lärde de sig både att programmera musik digitalt och fick samtidigt en större förståelse för tekniken bakom, säger Philippe.

En annan 4DFrame-uppgift som han brukar låta sjuorna göra i ett samarbete mellan geografin och tekniken är att bygga modeller av kända landmärken som det lutande tornet i Pisa.

– Fördelen med 4DFrame-materialet jämfört med mer traditionellt arbetsmaterial som äggkartonger, papper, pasta och petflaskor är att 4DFrame gör det hela mer naturtroget och matematiskt korrekt. Eleverna lär sig snabbt att allt blir mycket starkare och stabilare om man bygger med trianglar med 60 graders vinkel i stället för med långa raka rör. Man kan också jobba med mekaniken på ett annat sätt än med till exempel lego där de mekaniska delarna redan är färdiga, säger Philippe.

Det sistnämnda är viktigt när åttorna arbetar ämnesövergripande i historia och teknik med den industriella revolutionen och får lära sig att bygga kolvar, växellådor, vevaxlar och, slutligen, batteridrivna mobiltelefonstyrda robotbilar.

Kunskaperna om hur man bygger starkt och stabilt kommer till användning i årskurs 9 när eleverna ska göra sitt ”teknikexamensprov”. Det består av att bygga en bro av ett kilo pasta och tolv lasagneplattor och sedan se hur mycket tyngd bron klarar innan den rasar.

– I kunskapskraven står att eleverna ska kunna resonera kring olika material och deras funktion. Därför arbetar vi fortfarande även med andra material men kunskaperna som eleverna har fått när de har jobbat med 4DFrame gör att de numera bygger mycket starkare pastabroar – och använder mindre klister – än de gjorde förut, konstaterar Philippe och fortsätter:

– Innan vi började arbeta med 4DFrame för tre år sedan var rekordet 9 kilo. Förra året klarade den starkaste bron hela 15 kilo innan den brast!