Forskningsprojekt lyfter in dataspel i svenskan

Vad kännetecknar en dystopi? Med hjälp av seriealbum och dataspel i Batmans universum har eleverna i Skellefteå fått en fördjupad förståelse av begreppet, menar de ansvariga bakom detta praktiknära forskningsprojekt.

– Vi måste bli bättre på att uppmärksamma elevernas egna textvärldar, säger svenskläraren Johan Hägglund. Vi måste erkänna att eleverna har egna läserfarenheter, att de har referenser som vi kan använda i undervisningen.

Tanken väcktes hos honom för några år sedan på lärarutbildningen då han lyssnade till didaktikforskaren Stefan Lundström vid Luleå tekniska universitet.

– Han beskrev hela textuniversum där eleverna vistas, i tv-serier, seriealbum, dataspel och i en omfattande nätkultur. Jag blev övertygad om att vi behöver nå eleverna där de finns, vi hamnar så lätt i romanformen i undervisningen.

"Eleverna blir mer aktiva"

Något år efter att han börjat arbeta på Baldergymnasiet lyfte han idéerna med sina kollegor, vilket utmynnade i det pågående projektet ”Nytext i svenska” (NYIS) i tre klasser på teknikprogrammet. Det är ett så kallat ULF-projekt i samarbete med universitetet, där ULF står för utveckling, lärande och forskning.

Kollegan Katarina Hurtig är väldigt positiv så här långt:

– Eleverna har blivit mer aktiva, mer engagerade, när deras egna läsupplevelser uppgraderas. Det är inte bra när våra elever blir ”skolifierade”, när de slutar referera till sina egna världar.

Tillsammans med VFU-samordnaren på kommunen, Andreas Westerberg, inleddes projektet med att kartlägga ungdomarnas egna mediavanor, för att utröna vilka textvärldar som de kände till. Den första blev Bamses värld. Inte för barnsligt för dem?

– Nej, de är stora nog att inte se det som skämmigt, säger Katarina Hurtig. Det blev istället en positiv igenkänning från barndomen. De är bekanta med dessa arketypiska karaktärer och kan analysera deras särdrag.

Johan Hägglund lägger till:

– I och med att det är karaktärer som de flesta eleverna känner till finns där ett naturligt intresse att skriva texter om dem och göra muntliga framträdanden.

"Ett utvidgat litteraturbegrepp"

När de nu har kommit till Batmans värld höjer de svårighetsgraden ett snäpp, diskuterar hur samhället utvecklats under de 80 år som den legendariska brottsbekämparen funnits.

– Det kan till exempel handla om könsmönster, hur kvinnorna beskrivs och tecknas genom decennierna, säger Johan Hägglund.

Nya rön visar ju att barnen läser ännu mindre än vad vi tidigare trott. Är inte detta ytterligare ett exempel på att skolan håller på att anpassa bort barns läsning av litteratur?

– Nej, detta är litteratur, ett utvidgat litteraturbegrepp! Om man inte förstår och kan se likheter mellan olika verk kommer inte heller läsning av den gamla romanen vara givande. Vi tror att detta sänker trösklarna till att läsa annan litteratur.

Har ni märkt en sådan effekt?

– Nej, det är för tidigt att avgöra, vi har ännu inte gjort några systematiska utvärderingar. Men jag vill understryka att våra elever också får läsa traditionell litteratur, säger Johan Hägglund.

Kollegorna är inte övertygade

Katarina Hurtig ser ytterligare en effekt av att introducera karaktärer från ungdomarnas egen verklighet:

– Plötsligt får jag själv lära mig så mycket nya saker, häromdagen gjorde en elev en djupdykning i alla fordon som Batman haft. De har en beläsenhet som jag saknar, det skapar en häftig dynamik i klassrummet.

Och stärker elevernas självförtroende?

– Absolut! Jag blir inte längre den allvetande i rummet.

Under höstlovet presenterade de för första gången sina metoder för andra lärare på skolan. Reaktionen?

– Blandad, svarar Johan Hägglund. De var inte kritiska till själva projektet, men till det utvidgade textbegreppet. Lärarkollegiet är en rätt konservativ grupp. Synen på tv-spel som ett berättande medium som kan ge samma upplevelse som en tryckt roman har inte slagit igenom än.

LÄS ÄVEN

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Debatt: Hur ska eleverna utveckla sin läsförmåga i en skola utan böcker?

Sandström: Läslusten slaktas av allt fokus på mätbara mål

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras

Hjalmar Söderbergs 123 år gamla dikt översätts – till emojiska