Därför la de ner förberedelseklasserna

Läraren Anna Klüft är översvallande positiv när det är mindre än en vecka kvar av den första terminen utan förberedelseklasser på mellanstadiet:

– Helt fantastiskt! Det har gått över förväntan. Jag sätter just nu betyg för sexorna och kan konstatera en ökad måluppfyllelse för alla nyanlända med goda resultat i flertalet ämnen. 

Hedlundaskolan har över 30 års erfarenhet av att ta emot nyanlända. För ett tiotal år sedan tog man bort förberedelseklasserna i lågstadiet, något som många andra skolor i landet också gjort.

Viktigt med modersmålet

Men att även låta mellanstadiebarn börja i vanlig klass, eller ”direktinkluderas”, är mer ovanligt.

Varför tog ni det steget?

– För att nå ökad måluppfyllelse. Det är viktigt att eleverna får ta del av ordinarie undervisning och utmanas kognitivt samtidigt som de får språklig stöttning.

Det främsta argumentet mot att direktinkludera lite äldre barn är att de kan känna sig ensamma och utlämnade när de inte förstår svenska?

– Vi vet, därför är vi måna om att de också får använda sitt eget modersmål för inlärning.

Tvålärarsystem avgörande

En grundläggande förutsättning för att lyckas är att göra detaljerade kartläggningar av varenda elev och sedan anpassa undervisningen därefter. En elev från en familj av analfabeter kräver ett helt annat stöd än en elev med välutbildade föräldrar och full skolgång bakom sig.

– Vi har lång erfarenhet av sådana kartläggningar, så där känner vi oss trygga.

En ytterligare förutsättning är att det finns resurser i klassrummet. När Anna Klüft undervisar i svenska och SO är läraren i svenska som andraspråk alltid med.

– Vårt tvålärarsystem har varit helt avgörande.

Får bort "vi och dom"-tänket

Hedlundaskolan har en klass i varje årskurs, i fyran och femman är mindre än en handfull nyanlända. Den största utmaningen har varit sexan där hälften av eleverna – nio stycken – är nyanlända (de har kommit till Sverige de senaste fyra åren).

Hur har de andra eleverna reagerat?

– Positivt! Utan de nyanlända hade vi inte fått ihop till en sexa.

Har de blivit kompisar?

– Vi vet att många hänger med varandra efter skolan, mer än vad de gjorde när de nyanlända gick i förberedelseklass. Vi får mindre av ett ”vi och dom”. I femman hade de bara bild, slöjd, idrott och musik ihop.

Skolan bidrar också till att kamratrelationerna uppstår. Man planerar rasterna och har faddrar för alla nya på skolan, vare sig de kommer från ett annat land eller en annan stad i Sverige.

Men det som kanske engagerar Anna Klüft allra mest är att själva lärandet har fått sig en skjuts av att nyanlända nu är i vanlig klass. Hon ger ett exempel från undervisningen om vikingatiden:

– En pojke kände igen de arabiska mynten och fick reda på att vikingarna kallade hans hemland för ”Särkland” eftersom arabernas kaftaner liknade vikingarnas underkläder. Dagen därpå kom han till klassen i kaftan och berättade om sitt land!

LÄS ÄVEN

Gynnhammar: Varför separerar vi elever med samma modersmål?

Stort forskningsprojekt om högerextremism i skolan

Drömmar får liv i bok med stjärnglans

Elever med annat modersmål än svenska bedöms orättvist