Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Ett av de vanligaste språkriktighetsproblemen är när man ska använda orden ”de” och ”dem”. Förmodligen finns det inte en enda svensklärare som inte har justerat sina elevers uppsatser på grund av det här grammatiska snedsteget.

Charlotta Hemlin, krönikör i Ämnesläraren och gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk på Westerlundska gymnasiet i Enköping, berättar om en av många "de och dem"-missar hon har stött på – även i professionell text.

– Till och med Gustav Fridolin skrev fel i sin bok ”Morfar skrev inga memoarer” året innan han blev utbildningsminister, säger hon och skrattar lite.

Och då ska det också tilläggas att hans bokförlag har korrläst manuset ett flertal gånger.

Därför krånglar det

Även i skolans värld råder det skilda meningar om hur viktigt det är att lära eleverna att skilja på ”de” och ”dem” och titt som tätt blossar debatten upp i sociala medier. Kanske borde man lösa problemet genom att låta elever använda talspråksvarianten ”dom” även i skrift? Absolut inte, menar Charlotta Hemlin som skämtsamt beskriver sig som en språkpolis.

– Grunden till det här problemet är ju förstås att man använder ”dom” som talspråk både för ”de” och ”dem”. Jag tycker att det är jätteviktigt att lära elever att veta när man ska använda det ena eller det andra. Man behöver ju göra skillnad på subjekt och objekt i skriven svenska annars kan det bli missuppfattningar, säger Charlotta Hemlin.

"Läraren älskar dom"

Ett konkret exempel hon lyfter är meningen "Läraren älskar dom", där det är oklart vem som egentligen älskar vem.

– Det är viktigt att kunna utläsa om det är läraren som är subjekt och utför verbet älskar eller om läraren är (direkt) objekt och blir utsatt för verbet, det vill säga älskandet, säger hon och ger facit.

Läraren älskar dem=läraren är den som sprider kärleken.

Läraren älskar de=läraren är den som får kärleken.

Kärlek eller inte, svenskläraren är i alla fall tydlig med vad hon tycker.

– Vi lärare kan inte bara släppa efter för att något är lite svårt. Och hur svårt kan det egentligen vara? säger Charlotta Hemlin.

Men hon backar genast ett steg från sin retoriska fråga, för det är ju uppenbarligen svårt. Åtminstone i vissa lägen.

– Vanligtvis brukar det krångla till sig när man inleder en mening med objektet, eftersom man oftast börjar en mening med subjektet. Då skriver eleverna ”de”, men det ska vara ”dem”.

– En bra regel för att undvika förvirring, när man blir osäker, är att tänka på hur man använder ”jag” och ”mig”, vilket vi aldrig gör fel på. Jag=de och mig=dem.

Inte bara en generationsfråga

Men, betonar Hemlin, okunskapen kring ”de” och ”dem” är inte bara en generationsfråga. Det har blivit sämre över tid, även hos vuxna, trots att vi skriver så mycket i dag, särskilt i sociala medier.

– Jag tror att det beror på att vi inte har haft så mycket explicit grammatikundervisning de senaste decennierna. Dessutom läser vi inte lika mycket skönlitteratur och tidningstexter, säger hon.

LÄS ÄVEN

Sandström: Lägg fokus på det centrala innehållet när nya läroplanen införs

Debatt: Hur ska eleverna utveckla sin läsförmåga i en skola utan böcker?

De och dem ständigt på tapeten

Tävling! Hur hård språkpolis är du?

Texter på nätet ställer nya krav på lärare

Jag är lite kär – i satsadverbial