Därför avlöser trenderna varandra i skolan

Silwa Claesson och Knut Sundell ser brister i hur forskningen används i skolutveckling.

Den trendkänsliga skolan Marknadsskolan, decentraliseringen, den likriktade pedagogiska forskningen och politikernas klåfingrighet. Det är några orsaker till att skolorna gärna nappar på trender, enligt flera experter.

Fredrik Nejman

16 maj 2023

De senaste trettio åren har den ena pedagogiska trenden avlöst den andra. I ett allt högre uppskruvat tempo. Visst fanns det trender tidigare, men inte alls lika många. Och inte byttes de ut lika ofta. Det berättar Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

– Det verkar som att marknadsskolan har drivit på trendanammandet. I en önskan att hamna högt på rankningslistor tycks man vara mer benägen att haka på olika trender i hopp om att nya angreppssätt ska göra underverk, säger Anita Norlund.

Hon märker att marknadsskolan även smittat av sig på myndigheter som ska vara en garant för att skolan vilar på vetenskaplig grund.

– I forskningsprojekt som jag och ett par kollegor håller på med visas hur Skolverket i samband med statliga satsningar uppmuntrar skolor att använda trend- och mytförespråkare som konsulter och köpa deras tjänster. Det verkar finnas en tydlig koppling mellan kommersiella aktörer och trender och myter, säger Anita Norlund.

Hon får medhåll av Erik Cardelus, lektor vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet.

– Jag tror också att skolans decentralisering har bidragit till att huvudmän måste marknadsföra sin skola eller skolområde mer än tidigare.

Forskare driver på

Silwa Claesson, universitetslektor vid avdelningen för allmän didaktik och pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, anser att också forskare driver på trenderna.

– Eftersom de vill lansera sina teorier och resultat – för att få mer medel och inflytande – hävdar man med sin auktoritet att skolan borde lyssna på dem. Inte minst Skolverket lyssnar på forskarna, säger Silwa Claesson.

Men forskningen är också ett problem. Det anser i alla fall Knut Sundell, docent i psykologi och sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

– Den svenska pedagogiska forskningen har varit extremt snedvriden till kvalitativa studier. Man har inte intresserat sig för jämförande studier. Problemet är att man generaliserar resultat från vad som helst, säger han.