Här är känsliga frågorna många lärare undviker
Skolinspektionen
Många lärare undviker att ta upp kontroversiella frågor i undervisningen för att slippa konflikter i klassrummet, konstaterar Skolinspektionen i en ny rapport.
– Skolledningen måste visa att det här är ett prioriterat område, säger utredaren Karin Lindqvist.
Abort, sexuell läggning, genmodifiering och evolutionsläran. När Skolinspektionen granskade ett 30-tal skolor fann tillsynsmyndigheten en rad frågor som är, eller kan bli, kontroversiella i ämnena samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9.
– Att kunna prata om kontroversiella frågor är en oerhört viktig förmåga för eleverna att ha med sig från skolan. Lärarna kan ge dem den förmågan förutsatt att de får möjlighet att fördjupa frågorna i undervisningen, säger Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen och författare till rapporten ”Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen”.
Tillfälliga konflikter
Av de 30 granskade skolorna visade sig 21 ha behov av utveckling inom området. Under arbetet med rapporten mötte Skolinspektionen ofta en stor ovana bland eleverna att diskutera frågorna.
– Vi blev överraskade av att till exempel hbtqi–frågor är kontroversiella för så många elever. Där hade vi förväntat oss en större tolerans, säger hon.
Likaså visade sig bensinpriset vara en känslig fråga i många skolor på landsbygden och i mindre städer där det är vanligt att eleverna kör A-traktor.
– Vi hade väntat oss att ungdomar värnar mer om miljön, men det är inte ovanligt med lokala trender som normerar, vilket vi såg bland dessa ungdomar.
Samtidigt kan vad som är kontroversiellt i ett klassrum variera en hel del beroende på elevernas upplevelser och erfarenheter.
– Det som är kontroversiellt en dag kanske inte är det nästa dag. Konflikter kan blossa upp tillfälligt, säger Karin Lindqvist.
Lärarna menar att det saknas tid
För att ge eleverna bättre förutsättningar att hantera konflikter måste de få fler möjligheter att träna på att diskutera med varandra under lärarens ledning, menar Karin Lindqvist. Problemet är att det finns mycket annat som lärare ofta ser som viktigare.
– Många av de lärare vi pratat med upplever att de inte har tillräckligt med tid och att eleverna i första hand behöver lära sig fakta. Ofta handlar det om prioriteringar och under de senaste åren har lärarna haft stort fokus på kunskapsresultat och måluppfyllelse. Det kan ha bidragit till att skolorna inte jobbat tillräckligt med värdegrundsfrågor, säger hon.
Hur kan man vända utvecklingen?
– Vi har mött många lärare som tycker att det här är viktigt och gärna jobbar med frågorna, men som inte riktigt uppfattat att de har det uppdraget. Man kan komma långt bara genom att medvetandegöra behovet och se hur skolans demokratiuppdrag kan bli synligare i klassrummet utan att kunskapsuppdraget behöver backa. I skolor som gör det här bra ser vi att eleverna lär sig mycket om ämnesstoffet genom att diskutera och samtala.
Skolledningen har en avgörande roll för att det ska lyckas.
– Är frågan prioriterad på skolan är lärarna ofta med i arbetet. De måste känna att skolledningen anser att den är viktig, säger Karin Lindqvist.
Här hittar du granskningen i sin helhet.
LÄS ÄVEN
Hedersutsatta kritiska mot skolans sexualundervisning
Trendbrottet: Betygen sjunker i nästan alla ämnen
