Nya kravet: Alla skolbibliotek ska bemannas

På tisdagseftermiddagen, på en digital pressträff, överlämnade Gustav Fridolin sina förslag, sitt betänkande, för att stärka skolbiblioteken till sin efterträdare, utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Delbetänkandet visar verkligen tydligt hur viktiga skolbibliotek kan vara för elevernas lärande. Det visar också att tillgången till skolbibliotek varierar kraftigt mellan olika skolor, säger Anna Ekström som en kommentar efter Gustav Fridolins presentation.

Måste arbeta med lärarna

För Anna Ekström är det uppenbart att lärare och skolbibliotekarier behöver arbeta tillsammans för att ge eleverna bästa möjliga stöd i sitt lärande. Då kan läsandet komma in på ett naturligt sätt i undervisningen.

– Den obligatoriska läsningen under lektionstid blir då inte lika skarpt avgränsad mot den läsning eleverna ägnar sig åt på fritiden, menar Anna Ekström.

Det var i november 2019 som den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin fick uppdraget från regeringen att utreda hur alla elever i den svenska skolan ska få en likvärdig tillgång till skolbibliotek.

"Värdet än större nu"

I sitt delbetänkande föreslår utredningen bland annat att skolbiblioteken tydligare ska definieras i skollagen och konstaterar att skolbibliotekets syfte ska främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

– Det ska inte finnas böcker lite här och var, utspridda på skolan utan det ska finnas ett skolbibliotek. Det ska vara både digitala och analoga medier. Man kommer inte undan med att allt finns på internet utan just i vår tid så är värdet än större, av den längre texten som är skriven för att hålla över tid, säger Gustav Fridolin som också trycker på vikten av allsidighet, kvalitet och tillgänglighet.

Vill utbilda lärare

Han betonar även att skolbiblioteket i normalfallet ska återfinnas på den egna skolenheten och att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Så långt som möjligt ska huvudmannen sträva efter att anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

– Men vi föreslår också att man tillfälligt inrättar en uppdragsutbildning för lärare för att stärka deras kunskap i hur man arbetar i skolbibliotek, till exempel delar av det som finns inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Den här utbildningen ska ha en omfattning på 60 högskolepoäng, ska vara under tre år och kunna nå 150 lärare per år, förklarar Gustav Fridolin.

Han är medveten om att det råder en stor lärarbrist i landet, men menar att detta förslag inte kommer att leda till att fler lärare lämnar läraryrket för att arbeta i skolbiblioteken i stället.

– En av anledningarna till lärarbristen är just att lärare lämnar yrket för att arbeta utanför skolan. Vi tror att det här förslaget kan göra läraryrket mer attraktivt, att man får en möjlighet att också vidareutbilda sig på ett sätt som gör att man kan bidra bättre i skolbiblioteket, säger Gustav Fridolin.

Lagändringar 2023

I läroplanerna ska det framgå att rektor har ansvaret för att utveckla samarbetsformer mellan skolbibliotekarier och lärare. Det ska vara naturligt att skolbibliotekarierna är med i skolans pedagogiska arbete.

– Vi gör också bedömningen att rektorn i normalfallet bör vara chef för skolbibliotekets personal och vi föreslår också att alla huvudmän ska upprätta skolbiblioteksplaner, konstaterar Gustav Fridolin.

Utifrån utredningens förslag ska regeringen i nästa steg lägga en proposition till riksdagen som i sin tur ska fatta beslut om skolbiblioteken före valet 2022. Utredningen föreslår ett införande av lagändringarna till läsåret 2023-2024.

LÄS ÄVEN

Fridolin: För många skolbibliotek används inte

Fridolin utreder skolbiblioteken