Ingen vet vart pengarna till skolbiblioteken tar vägen

I fjol kom Gustav Fridolins utredning om stärkta skolbibliotek, en utredning som ännu inte lett till någon proposition. Men som ett första steg beslutade den förra regeringen att ”vidta åtgärder med grund i utredningens förslag för att stärka skolbiblioteken” och anslog 25 miljoner kronor för 2022.

På Svensk biblioteksförening var man övertygad om att pengarna delades ut som ett riktat statsbidrag. Men så var det inte.

– Vi har först nu undersökt saken och blev chockade av insikten att pengarna gick in i de generella statsbidragen, säger Karin Linder.

Så vad har de 25 miljonerna gått till? Både Karin Linder och hennes presschef Björn Orring har rådfrågat sina kontakter bland rikspolitiker, i regeringskansliet och på Sveriges kommuner och regioner (SKR). Men de kan bara konstatera: Kommunerna har inte fått något uppdrag för hur pengarna ska användas.

Fullt upp med annat

När ett statsbidrag inte riktas till en viss verksamhet – trots att rikspolitikernas ambition är att stötta densamma – ökar risken att de berörda inte ens vet att pengarna finns.

– Rektorer har fullt upp med annat, säger Karin Linder. Sannolikheten att dessa pengar har kommit skolbiblioteken till godo är väldigt liten.

Den biträdande rektorn på Hammarkullsskolan i Göteborg, skoldebattören Linnea Lindquist, känner inte till statsbidraget:

– Jag har fått extra pengar som jag kunnat satsa på skolbiblioteken i år, men jag tror att dessa pengar kommer från det stöd som riktas till skolor i utsatta områden.

Detta bekräftas i ett mejl från Annika Andersson på Göteborgs grundskoleförvaltning:

– Linnea fick pengar ur vårt likvärdighetsbidrag. Tidigare fanns ett riktat statsbidrag till skolbiblioteken, men det är borta. Jag känner inte till att vår ram har justerats till följd av de 25 miljoner som skulle gå till landets skolbibliotek i år.

Finns ingen styrning eller förväntan

Göteborg utgör cirka fem procent av Sveriges befolkning, om de 25 miljonerna skulle fördelas jämnt mellan skolbiblioteken borde Göteborgs bibliotek ha fått en dryg miljon.

Det är förstås kaffepengar i en stor kommunal budget, men även tusenlappar kan göra stor nytta för ett skolbibliotek med knappa resurser, menar Karin Linder:

– Därtill var vi övertygade om att dessa 25 miljoner skulle riktas till de skolbibliotek med allra störst behov vilket kunde ha lett till att enskilda bibliotek kunde får flera hundratusen.

I den nya regeringens budgetproposition för 2023 finns de 25 miljonerna kvar – men återigen som en del av de generella statsbidragen. Kommer regeringen att skicka något budskap till kommunerna om hur pengarna bör användas?

Skolminister Lotta Edholms pressekreterare Ellen Kult svarar på mejl:

– Medlen betalas ut som ett generellt bidrag. Det finns alltså ingen styrning eller förväntan på åtgärder från statens sida.

Så regeringen är likgiltig inför hur kommunerna använder dessa extra pengar?

– Likgiltig är helt fel ord. Även den här regeringen betonar skolbibliotekens betydelse, svarar hon på telefon.

Hon tillägger att förslagen i Fridolins utredning ”för närvarande bereds inom Regeringskansliet”.

Karin Linder tycker att hela hanteringen är sorglig:

– 50 miljoner över två år och ingen vet vart pengarna går. Jag kan bara konstatera att frågan om skolbiblioteken är extremt styvmoderligt behandlad. Både av den förra regeringen och den nuvarande.

LÄS ÄVEN

Fridolin: För många skolbibliotek används inte

Ny rapport: 6 av 10 elever saknar tillgång till ett skolbibliotek

Nya kravet: Alla skolbibliotek ska bemannas

Därför har de Sveriges bästa skolbibliotek

Mikalides: Skolan fungerar inte utan ett bra skolbibliotek