Uppmaningen till rektorerna: Ta större ansvar för SFI

Skolinspektionen har under en lång rad år pekat på bristerna i den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI). Den senaste kvalitetsgranskningen kom härom året och visade att 24 av 30 undersökta verksamheter har ”utvecklingsbehov”, som man uttrycker det. 

Det övergripande problemet är att kvaliteten är så varierande, på vissa håll är den hög, på andra håll oacceptabelt låg.

– Det är bekymmersamt att inte alla elever får likvärdiga möjligheter att lära sig svenska, säger Ingrid Jerkeman. 

Går att göra mycket på kort tid

I den senaste regeringsredovisningen har man undersökt om de 24 kritiserade verksamheterna har börjat åtgärda de brister som påtalades. 

– Vi ser att de flesta huvudmännen har vidtagit tillräckliga åtgärder, det finns uppenbarligen utvecklingsområden som går att göra något åt på rätt kort tid. 

I rapporten formulerar man också ett antal medskick till regeringen men också till huvudmän och rektorer i hela landet. Ett första är att ge lärarna bättre arbetsförhållanden.

– Vi ser att många SFI-lärare har lämnats ensamma i arbetet med att utveckla sin undervisning, i synnerhet distansundervisningen. De skulle behöva utbyta mer erfarenheter med kollegor och ingå i kollegiala nätverk.

Ett andra medskick är att rektorer och huvudmän måste visa ett ”större engagemang” och ”ansvarstagande” för SFI. De måste bland annat bli bättre på att utforska metoder, hämta in erfarenheter och erbjuda personalen kompetensutveckling. 

Det låter allvarligt att själva engagemanget brister?

– Jo, det kan man tycka, men mönstret är tydligt, vi ser att utvecklingsbehoven är större i verksamheter där rektorn inte följer upp och utvärderar undervisningen.

Vad svarar rektorerna på sådan kritik?

– De tycker i en del fall att huvudmännen inte ger dem tillräckliga förutsättningar att leda verksamheten, exempelvis när de har många arbetsuppgifter i sin tjänst. 

Vad kan denna styvmoderliga behandling av SFI bero på?

– Svårt att säga, men vi har i tidigare granskningar sett att hela Komvux spelar en mer undanskymd roll än andra skolformer i huvudmannens ledning och uppföljning. 

”Lär av varandra!”

Svårigheterna med att få styrsel på SFI kan också bero på att elevgruppen är så heterogen och föränderlig. Andelen med högskolexamen är rentav högre än i befolkningen som helhet – men där finns också ett stort antal personer som saknar utbildningsbakgrund. 

Därtill förändras elevgruppens sammansättning snabbt över tid, beroende på vilka länder invandrarna kommer ifrån. 

Men det går trots allt att uppnå hög kvalitet, ett tredje medskick från Skolinspektionen handlar om utbyten och samarbeten:

– Lär av varandra! Här finns helt klart en potential.

Idag läser cirka tio procent av eleverna på distans, en högre andel än före pandemin. Ingrid Jerkeman ser positivt på den utvecklingen:

– Den individanpassade undervisningen fungerar ofta bättre på distans än vid närundervisning. Däremot måste elevers möjligheter att träna den muntliga färdigheten och lärarstödet bli bättre i distansundervisningen.

Detta har förbättrats

Omvänt så fungerar närundervisning bättre för just en varierad undervisning och för att få träna sin muntliga färdighet, men där är individanpassningen sämre. 

Ett gemensamt problem för all SFI-undervisning är den fortsatta oförmågan att ge elever tillräckligt utmanande innehåll i undervisningen.

– När individanpassningen inte fungerar gäller det tyvärr både elever som kommit långt eller har lätt att lära och elever som är i början av sin inlärning.

Men en sak som generellt blivit bättre med åren är de individuella studieplanerna.

– Lärarna har hög kännedom om sina elever och det ju en bra utgångspunkt. Sedan kan man på många håll bli bättre på att planera undervisningen därefter.

LÄS ÄVEN

Ny stor granskning av SFI

SFI-lärare skriver lättlästa böcker – för vuxna

Drama ger liv åt SFI-undervisningen

Ny podd hjälper SFI-elever att förstå ”snacket på bussen”

Färgkodning ska hjälpa SFI-elever att erövra språket