SFI-lärare skriver lättlästa böcker – för vuxna

Det dröjde decennier innan SFI-lärare fick tillgång till lättläst skönlitteratur för elever på alla nivåer. Eva Thors Rudvall minns hur det var när hon började undervisa på SFI i Eslöv 1989.

– Jag letade efter lättläst litteratur för mina elever på A-kursen, men på biblioteket fick jag bara tipset att låta dem läsa Totte som ska gå på pottan!

LÄS ÄVEN: Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Hon såg det som djupt respektlöst att erbjuda den typen av litteratur till sina vuxna elever. I brist på lämpliga böcker på marknaden började hon med åren att leka med tanken att skriva egna. En bit in på 10-talet besökte hon Vilja förlag som specialiserar sig på lättläst litteratur för unga vuxna och vuxna.

– För analfabeter fanns en översatt bok från norska, det var allt. Men förlaget ville gärna ge ut fler.

"Super-duper-lätt-genren"

Sedan 2015 har Eva Thors Rudvall gett ut ett 20-tal titlar. Och sedan hon började har andra författare tillkommit. Böcker i ”super-duper-lätt-genren” som Eva skämtsamt kallar dem har kommit i ropet och nyligen skrevs en kandidatuppsats där en av hennes böcker har en huvudroll.

I sin uppsats vid Göteborgs universitet konstaterar Barbro Källeskog-Österlund bland annat att skönlitteratur på SFI ”driver läslusten eftersom man vill ha reda på vad som händer i berättelsen”. Eva Thors Rudvall har märkt att eleverna ofta minns mer av språket när de blivit känslomässigt berörda.

– De känner sig också stolta över att få tillgång till en riktig bok. De har knappt hållit i någon tidigare. ”Ta hem?” kan de säga, de vill visa den för familjen.

Flätar in normer och värderingar

Bland hennes böcker finns en serie om paret Moa och Ali. I presentationen av boken ”Äta ute” finns en cliffhanger på förlagets hemsida: ”Moa och Ali är ute och äter. Moa vill veta allt om Ali. Hon ställer många frågor. Men Ali har också en fråga. En viktig fråga.”

– Eleverna får följa parets utveckling, hur de blir sambor och får barn.

I debatten påtalar många vikten av att tidigt tala med invandrare om de normer och värderingar som råder i Sverige. Flätar du in sånt också?

– Absolut, det är Ali som hämtar på dagis och Moa som kör bilen när de ska flytta. Jag flätar in det som något helt naturligt.

LÄS ÄVEN: SFI-lärare – har du rätt lön?

Böckerna har förstås många bilder och väldigt lite text. När man bedömer svårighetsgraden på en bok använder man lix-tal, där enkla barnböcker brukar ligga på 30.

– Mina böcker varierar, men de enklaste har lixtal 8. Jag brukar säga att eleverna och jag går bildpromenader ihop med mina böcker.

Har du sett tecken på att de lär sig svenska snabbare sedan du började använda din egen litteratur?

– Jag tror det, men svårt att avgöra. Det är så mycket som påverkar inlärningen. Och förhoppningsvis har jag själv blivit en bättre lärare med åren.

Allt fler analfabeter

När hon började undervisa på SFI fanns bara några enstaka elever som varken kunde läsa eller skriva på sina modersmål, idag finns betydligt fler. Och de kommer från en rad olika länder och områden: Somalia, Afghanistan, Eritrea, Thailand, Kurdistan. Men varför har det dröjt så länge innan det kom fram skönlitteratur för den här elevgruppen?

– Mycket handlar om att det är en tyst målgrupp, de har svårt att tala för sig. Ingen har sagt ”Hallå, jag vill ha en bok på en nivå som är intressant för mig”.

LÄS ÄVEN

Stora brister i undervisning i svenska som andraspråk

Elever med annat modersmål än svenska bedöms orättvist

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Därför la de ner förberedelseklasserna