Afghanska Obaid Nazari är en av SFI-eleverna som deltog i lektionen.
Språkmötena som alla vinner på
Reportage
Familj, drömmar, vardagsliv och demokrati. När SFI-elever och gymnasielever möts för att prata lär sig alla något nytt.
– Eleverna tycker att alla borde få träffas så här, säger sociologiläraren Magdalena Jonasson.
Sociologiläraren Magdalena Jonasson
Det sorlar förväntansfullt i aulan på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg. Snart är det dags för lektion i kursen ”Etnicitet och kulturmöten” för eleverna på samhällsprogrammet. Ämnet är sociologi och momentet heter ”Migration, integration och segregation”.
– Vad kan passa bättre än ett verkligt kulturmöte med personer som har upplevt just detta? säger läraren Magdalena Jonasson.
Snart droppar elever från en SFI-klass på ABF Vux in tillsammans med sin lärare Jonna Palmertz. De placeras i blandade grupper med ungefär sju elever i varje. Gymnasieeleverna börjar ställa frågor om hur det är att vara ny i Sverige och om SFI-elevernas intryck av Sverige och svenskar.
– Vilka traditioner tycker ni är viktiga? undrar Alma Foster.
– Vi firar jul, vi firar midsommar, vi firar eid, vi firar allt, svarar Sawsan Zein Aldine och skrattar.
Så småningom kommer samtalet in på djupare teman som migration och integration.
– Det är svårt att få vänner i Sverige, säger Mia Mod som är drygt 20 år och har varit i Sverige i några år.
– Förut hade jag en vän men hon har flyttat.
Jag vet inte hur man hittar tider och platser att prata med svenskar, säger hon.
Svårt lära känna svenskar
De övriga eleverna från SFI instämmer. För de flesta är den enda svenska språkkontakten lärarna på SFI.
– Jag blir jätteledsen när jag hör hur svårt det är att lära känna svenskar, det är en ny insikt för oss, säger gymnasieleven Parmida Taghipour.
Hennes kompis Rebecka Svanvik håller med och konstaterar att Sverige nog är ett extremt land eftersom vi är så tysta och avståndstagande.
– Många säger att det är så tyst på gatorna. Ingen pratar, hejar eller söker ögonkontakt. För mig är det intressant att få Sverige beskrivet ur en annan synvinkel.
Samtalen avbryts för en gemensam fika och efteråt är det dags för nya möten i nya grupper.
– I Afghanistan finns ingen demokrati. Ingen rätt att rösta eller gå till skolan, säger Obaid Nazari och berättar om sin bakgrund.
Snart går samtalet vidare till att jämföra vardagslivet här och där borta.
– I Sverige flyttar barn hemifrån så fort de blir vuxna och träffar sedan sällan sina föräldrar. Jag tycker: först ska föräldrarna ta hand om sina barn och sedan ska barnen ta hand om sina föräldrar. Men här bor alla ensamma. Varför?
– Ja, vi har väl ordnat det så, säger en av gymnasieeleverna lite dröjande. Men jag träffar min farmor och farfar ofta. Det är det många som gör.
– Och varför skiljer sig så många här? Folk är gifta några år och sedan skiljer de sig. I Afghanistan tänker vi att det ska vara för livet, fortsätter Obaid Nazari.
– Jo, men kan man ens skilja sig där? undrar en av gymnasieeleverna.
Frågan blir hängande i luften eftersom lektionen är slut. Diskussionen avbryts och det blir avslutning och återsamling.
SFI-läraren Jonna Palmertz
– Ibland får inte alla frågor svar. Det kan ta tid att komma in på djupet och det viktigaste är kanske att olika frågor väcks, konstaterar SFI-läraren Jonna Palmertz som ändå rekommenderar att man låter utbytet ta tid. Gärna flera lektioner i nära anslutning eller en hel- eller halvdag så att diskussionerna hinner ta fart. Men planeringar som sträcker sig över längre tidsperioder är ofta svåra att genomföra eftersom deltagarna i en SFI-grupp byts ut löpande under terminen.
Mer än bara språk
Utbytet mellan klasserna är en del av projektet ”Världen finns här” som syftar till att sammanföra elever från grundskolan och gymnasiet med elever från SFI.
– På SFI är fokus att lära ut språk och ibland märker jag att även elever som varit i Sverige förhållandevis länge, och som jag har tagit för givet har koll, vet väldigt lite om hur svenskar lever. Allt från vardagliga ting som hur en svensk skola fungerar eller vilka kvällsrutiner föräldrar har för sina barn, till om man får lov att gifta sig med vem man vill, säger Jonna Palmertz.
Det här är den andra fysiska lektionen som hon och Magdalena Jonasson ordnar tillsammans, men de har haft flera möten på distans och tycker att de har hittat ett upplägg som fungerar.
– Vi har bland annat prövat att eleverna får skriva brev till varandra i förväg, det faller oftast väl ut, men kan ibland bli för personligt så att mötet blir avhängigt av att just de personerna är på plats, säger Magdalena Jonasson.
I en av diskussionsgrupperna visar det sig att alla SFI- och gymnasieelever har samma framtidsplaner: att utbilda sig till polis, lärare eller något annat där de kan hjälpa andra.
Nu förbereds eleverna genom att de skriver frågor till varandra som anpassas efter grupperna och den aktuella kursen.
– Det är bra att uppmuntra eleverna så att de inte blir för fast i sina frågor utan lyssnar och fångar upp intressanta trådar i berättelserna, säger Magdalena Jonasson.
Viss nivå i svenskan krävs
Målet är att det ska bli ett samtal och inte bara frågor och svar. Ibland sätter språket käppar i hjulet och gymnasieleverna behöver tänka på att uttrycka sig enkelt, prata långsamt och att självmant berätta lite om sig själva.
– Språket gör att SFI-eleverna har svårare att ställa spontana frågor, säger Jonna Palmertz och berättar att för att utbyten på gymnasiet ska fungera behöver språknivån motsvara lägst C-nivån på SFI, men att de också har prövat elever på en stark B-nivå i möten med yngre elever som fallit väl ut.
Hon önskar att det fanns fler plattformar för hennes elever att möta svenskar och konstaterar att för många är klassrummet den enda plats de har för att öva på det muntliga.
– Eleverna är jättetacksamma för det här. Det är ett bra tillfälle att få prata och uttrycka sig utan att samtidigt känna att de blir bedömda, säger Jonna Palmertz.
– För oss på gymnasiet är detta verkliga möten som ger avtryck. Det är alltid mer intressant att möta en levande person i klassrummet än att läsa om samma sak, tillägger Magdalena Jonasson.
Hon berättar att ”Världen finns här” är ett av de mest uppskattade momenten i sociologikursen och hon märker att eleverna har fått en större förståelse för hur heterogen gruppen invandrare är. Samarbetet har också gett upphov till nya möten. Exempelvis valde en av hennes elever att skriva sitt gymnasiearbete om hederskultur och tog då kontakt med elever på ABF för att få mer information.
– I utvärderingarna brukar eleverna skriva att alla på skolan borde få göra detta. Inte bara de som går just den här kursen.
Så fungerar Världen finns här
Världen finns här är ett projekt som drivs av ABF Göteborg med finansiering från Allmänna arvsfonden. Syftet är att skapa engagerande möten mellan SFI-elever och elever från grundskolan och gymnasieskolan.
Om du som lärare är intresserad av att delta i ett utbyte:
- Surfa in på varldenfinnshar.se.
- Kontakta en samordnare för ett första samtal. De försöker sedan att matcha dig med en annan skola med passande elevgrupp.
- Ni lärare planerar och utformar mötet utifrån era förutsättningar.
- Till er hjälp finns en lektionsbank samt tips och råd på exempelvis kom-i-gång-övningar. Samordnaren finns med som stöd under hela processen.
- Just nu finns det flest samarbeten i Västsverige men samarbetspartners över hela landet är under uppbyggnad.
LÄS ÄVEN
Odling lyfter SFI-elevernas språk – och självförtroende
Forskare: Undervisning i hållbarhet bör omsättas i aktiv handling
Debatt: Låt flerspråkiga elever använda alla sina språk i skolan