
Sara Johansson tycker det är härligt att undervisa i ett ämne som uppmuntrar till diskussioner.
Svenskläraren Sara Johansson har varit med i ett forskningsprojekt om etik och skönlitteratur. Nu fortsätter hon gärna att använda skönlitteraturen som utgångspunkt för etiska diskussioner. Foto: Fredrik Jalhed
Reportage Lektionen börjar med ett skräckscenario. Svenskläraren Sara Johansson läser högt ur en skönlitterär text som börjar med att Anton, 15, som nyss mist sin älskade hund, på en fest blir vittne till hur en av de tuffa killarna misshandlar en chihuahua. Efteråt ger Anton killen en high five.
"Varför gör han det? Vad tror ni han känner innerst inne?” frågar Sara Johansson och tittar ut över sin niondeklass. Eleverna sitter helt tysta, men när de får uppgiften i sin hand – ett papper med en tankebubbla där de ska skriva ner vad de tror att Anton tänker, börjar de lågmält diskutera i par.
Vi är på Bergumsskolan i utkanten av Göteborg, där Sara Johansson nu har jobbat i snart sex år. Det har gått ett par år sedan forskningsprojektet hon deltog i avslutades, men hon bär fortfarande med sig lärdomarna och övertygelsen över skönlitteraturens möjligheter att öppna nya perspektiv, att öka förståelsen för andra och för sig själv och inte minst att öka gemenskapen i klassrummet.
Medan eleverna diskuterar i par, går Sara Johansson runt i klassrummet för att höra hur de resonerar kring de olika frågorna. Här med Adrian Borg.
– Vi skapar en brygga mellan en berättelse och de egna reflektionerna. Det är en yta som är svår att få till i andra sammanhang, säger Sara Johansson.
Hon var helt nyexaminerad när hon fick frågan om att delta i ett forskningsprojekt tillsammans med forskare på Göteborgs universitet. Forskningsfrågan handlade om huruvida skönlitteratur kan skärpa den etiska blicken.
– Jag tvekade aldrig, men det var också väldigt mycket jobb samtidigt. Bara att vara ny som lärare har ju sina utmaningar och utöver det skulle jag läsa in mig på etikteori, välja ut passande litteratur och ta emot forskare i mitt klassrum.
I dag är Sara Johansson glad över att hon tog chansen att ge sin lärarkarriär en riktig rivstart.
– Det var otroligt utvecklande, särskilt som vi lärare fick vara med i hela processen. Första året var vi med och valde texter och fick läsa in oss på etiska teorier, andra året kom forskare till våra klassrum och gjorde observationer och tredje året var vi med och skrev en bok.
Tack vare sitt deltagande i forskningsprojektet har Sara Johansson lärt sig metoder som hon nu, tre år efter att projektet är avslutat, gärna fortsätter använda.
Hon har alltid drivits av att försöka få igång bra diskussioner i klassrummet, eftersom det för henne också är ett sätt att nå den delen av skolans uppdrag som inte handlar om rena ämneskunskaper utan om att fostra goda samhällsmedborgare.
– Just därför har projektet utvecklat mig som lärare. För jag har ju på ett väldigt konkret plan fått metoder för hur skönlitteraturen kan vara en ingång till viktiga diskussioner, inte minst om etiska frågor.
Det var otroligt utvecklande, särskilt som vi lärare fick vara med i hela processen.
Eleverna är klara med den första uppgiften och Sara Johansson samlar in papperen där de skrivit ner vad de tror Anton tänker efter den hemska scenen med hundmisshandeln. Snart får vi veta vad de skrivit, men först fortsätter Sara Johansson läsa några utdrag till ur boken ”När hundarna kommer”.
Anton blir mer och mer indragen i det nya gänget. Innan han träffade dem var han mycket för sig själv och han har saknat vänner. Men det är uppenbart att han gör många saker mot sin vilja, bara för att passa in. Som att raka av sig håret för att inte se ”bögig” ut, att dricka öl eller ta emot slag för att inte visa sig rädd.
Sara Johansson tycker det är härligt att undervisa i ett ämne som uppmuntrar till diskussioner.
Sara Johansson delar ut ett antal frågor som eleverna får diskutera. Som varför man blir kvar i sammanhang man kanske vet inte är bra, eller varför Anton ändå känner sig ”fylld av liv” när han blir slagen.
– Han verkar inte gilla dem egentligen, men vill ändå vara med i gemenskapen, säger en elev.
– När han blir slagen får han samtidigt en adrenalinkick och det drar honom till gänget samtidigt som han inte verkar må så bra av att vara med, säger en annan.
Sara Johansson avslutar lektionen med att läsa upp svaren på den första frågan om Antons tankar under och efter hundmisshandeln. ”Vad håller jag på med? Vilka idioter de är!” ”Borde jag sagt till? Vad skulle hända då?” ”Är detta bättre än att vara ensam?” är några av elevernas svar.
Sara Johansson lägger inte till något för att på vuxenvis knyta ihop lektionen, utan lämnar eleverna där, vilket ska visa sig vara helt genomtänkt från hennes sida.
– Jag har blivit trygg med att kunna vara i den gråzon som etiska dilemman ofta är. Och att det inte är självklart att det är jag som ska tala om vad som är rätt och fel. Därför kan vi inte bli färdiga med sådana här frågor över en lektion utan behöver lita på att processen fortsätter ändå.
Men om någon elev gör ett solklart ”fel” och till exempel eldar i en papperskorg. Vad gör du då?
– Det är såklart viktigt att reagera, inte minst för de eleverna som finns runtomkring. Däremot kanske jag inte kan göra något som får den eleven att sluta med ett sådant beteende just i stunden. Men förhoppningsvis sår jag ett frö som på längre sikt kan leda till förändring.
Sara Johansson tycker att hon har blivit modigare som lärare sedan hon deltog i forskningsprojektet. Det gav henne kunskap och verktyg att använda för att få igång diskussioner.
Projektet har underrubriken ”möjligheter och svårigheter med etikundervisning”. Vilka är de största svårigheterna?
– När det inte är fråga om gråzoner utan faktiskt finns en tydlig bild av rätt och fel. Det kan vara utmanande att undervisa om det, utan att skriva någon på näsan. Men återigen, då måste jag ta in att några meningar från mig inte automatiskt gör att någon gör en helomvändning och ändå känna mig lugn i det. Mycket av det vi gör i skolan är processer och då kan man inte alltid få direkt positiv respons på allt man gör.
Studien visade att den etiska kompetensen föreföll stärkas genom arbetet med skönlitteratur, ett resultat som inte förvånade Sara Johansson. Dessutom hävdar hon bestämt att hon sett en ökad lust för läsning och att elever ofta vill läsa hela böckerna som de tidigare bara läst utdrag ur.
– Det är också kul att se att diskussionerna vi haft efteråt har skapat läslust, för de har levt sitt eget liv och tagit oss till platser där vi inte visste att vi skulle hamna. Då har eleverna sett hur en läsupplevelse vidgar deras vyer och velat läsa mer.
Ålder: 30 år.
Bor: Tynnered, Göteborg.
Familj: Sambo, mamma, pappa och lillebror.
Fritid: Det blir mycket fotboll, hängiven supporter till Gais och West Ham.
Gör: Lärare i svenska och samhällskunskap som just nu undervisar i svenska och engelska.
Därför är jag lärare: ”För att jag vill göra skillnad. Att få vara med i elevernas lärande varje dag är stort, men jag uppskattar också mötet och relationerna med mina elever. Att få se någon som kämpat länge äntligen klara något, att få till en lektion där eleverna är helt uppslukade, att få dem att kämpa för sin egen skull och att se dem växa som individer!”
LÄS ÄVEN
Intensivträningen som höjer elevernas läshastighet
7 tips som stärker elevernas motivation att läsa
Läsning Lektorn: Vimlar av högkvalitativa författare, verk och texter.
Quiz Hur många klassiska talesätt kan dina elever?
Forskning ”I framtiden kommer elever arbeta med två typer av texter samtidigt.”
Läsning ”Läraryrket gav henne bekräftelse och inspiration, långt bortom att vara lagom.”
Krönika ”Det är inte det huvudsakliga syftet med VFU men det är en trevlig bieffekt.”
Krönika ”Jag känner livet i mej, när det våras.”
Krönika Så toppar svenskläraren elevernas form inför nationella proven.
Läsning ”Ett sätt att fördjupa reflektionen går via litteraturen.”
Forskning Forskaren: ”Förbluffande hur lite de ens tänkt på ämnet engelska”.
Krönika ”Det är kanske ett stresstest som våra framtida vuxna behöver?”
Läsning Lektorn: Norges främsta författare erbjuder högklassiga romaner om lärare.
Krönika Svenskläraren om roliga inslaget som engagerar eleverna.
Krönika ”Numera får upplevelserna tala mer för sig själva.”
Läsning Så tar de tag i läskrisens bortglömda perspektiv.
Boktips Lektorn: Jag anser att boken fyller ett tomrum.
Krönika ”Hemmen kompenserar för skolans brister istället för tvärtom.”
Undervisning ”Nu undviker jag helt grupparbeten med dem.”
Vfu Experternas fem tips: Så får du samarbetet att funka.
Undervisning Geografilärarens tips öppnar dörren till nya världar – i klassrummet.
Läsning Selma Lagerlöf var en uppskattad lärare, lite disträ, men ”engagerad och egensinnig”.
Fokus Stor granskning: ”Vi jobbar tyvärr mycket med att lära inför provet.”
Fokus Experten: Lärare har blivit inträngda med ett uppdrag som är omöjligt.
Fokus ”Missuppfattning att repetition måste vara tråkig.”
Fokus ”Skulle vara oerhört kraftfullt om det praktiserades i skolan.”
Fokus Tio lärare vittnar om varför repetition blivit en bristvara i skolan.
Fokus Forskarna: Lärare saknar stöd för att arbeta evidensbaserat.
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Krönika ”Talen som hade så hopplöst svårt att få fäste går nu inte att radera.”
Forskning Forskaren: Den emotionella stöttningen har stor betydelse för nyanlända elever.
Krönika ”Det är tydligt att nedräkningen mot de nationella proven har börjat.”
Forskning Lektorn: ”Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara.”
Debatt Svenskläraren: Fyra skäl till att lyriken bör bli en ledstjärna i klassrummet.
Forskning Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation.
Krönika ”Läsning kan ta emot men jag känner bara: kom igen!”
Introduktionsprogrammen ”Elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare.”
Debatt ”Den som inte kan skriva en korrekt svenska ska heller inte uttala sig!”
Debatt ”Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen.”
Forskning Forskaren: ”Varenda lärare jag talade med betonade bristen på tid.”
Krönika Högstadieläraren om att ”Gen Z” är skeptiska till det politiska systemet.
Krönika ”Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad.”
Krönika ”Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning.”
Annat ”För väldigt många som läser på SFI innebär provet en stor, energikrävande oro.”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika Svenskläraren om varför hon är tveksam till Skolverkets läslistor.
Debatt ”Mer än någonsin är det viktigt att vi lär ut kritiskt tänkande i skolan.”
Krönika Svenskläraren om att eleverna inte ens har en bokhylla hemma.
Böcker Jultips: Fem romance-verk med lärare i fokus.
Guider & tips Forskarens fem bästa tips.
Reportage Historieläraren: De flesta har sökt av rent intresse och då är betyget inte det primära.
Lärarutbildning ”Önskade alltid mer av den verksamhetsförlagda delen.”