Till startsidan
Reportage På Söderslättsgymnasiet i Trelleborg lever mördade Kim Walls journalistik och hennes mod vidare. Svenskläraren Maria Glawes elever skriver reportage i Kim Walls anda.
Ingrid och Joachim Wall står på stranden vid Gislövs läge strax sydost om Trelleborg. Till deras dotter Kim Walls minne har det skapats ett hjärta av stenar och minnesmärket växer för varje dag.
En stund tidigare har vi setts digitalt. De satt hemma i villan som ligger alldeles i närheten av minneshjärtat och i klassrummet på Söderslättsgymnasiet fanns en elev, jag, fotografen och läraren Maria Glawe. Vid sina datorer satt ytterligare en handfull elever som berättade om hur det gick med reportageskrivandet. De är precis i slutspurten av arbetet med sina reportage i journalisten Kim Walls anda och de har alla utforskat olika lokala hållbarhetsfrågor.
Kim är död. Hon dog i augusti 2017. Kim var 30 år gammal när hon mördades i en ubåt utanför Köpenhamn. Det har det skrivits och rapporterats enormt mycket om. Men för Ingrid och Joachim är det viktigt att hennes gärning som journalist lyfts fram och de hoppas att deras dotters journalistik kan inspirera till engagemang och medvetenhet.
Längs stranden, inte långt från Smygehuk så långt söderut man kan komma i Sverige, går Ingrid och Joachim Wall med sina hundar. Här finns minnesmärket, ett hjärta byggt av stenar, som hedrar minnet av journalisten Kim Wall, deras dotter. Foto: André de Loisted
– Det de gör i skolan håller Kim levande. Och i och med att hon kan fungera som en förebild för andra unga människor så känns det väldigt bra. Är det en enda tjej eller kille som kanske inte utbildar sig till journalist men som ändå får självförtroende och vågar ge sig ut i världen, då är det mycket värt, säger Ingrid Wall.
Hon påpekar att de gärna vill visa det, att man inte behöver ha rika föräldrar för att komma ut och se världen. Det var det Kim alltid ville och det var det hon gjorde.
– För oss var det bara att gilla läget och jag är väldigt glad att Maria Glawe har tagit det här initiativet. Det finns så många som bestämmer hur man ska vara och se ut, speciellt gäller det för unga tjejer. Då är det så viktigt att våga gå sin egen väg, menar Ingrid Wall.
Det fria ordet och den fria journalistiken är den sista garanten för demokrati i världen.
Vi lämnar den för dagen inte särskilt blåsiga stranden och gör ett tidshopp till lektionen. Egentligen skulle några av eleverna ha redovisat sina reportage i dag men de är inte riktigt klara ännu. I stället får de berätta vad de skriver om.
Som hon som skriver om ungas psykiska ohälsa och eleven som undersöker hur pandemin har påverkat förskolan. I klassrummet befinner sig Elmer som egentligen heter något annat. Han skriver reportage om hur covid-19 påverkat den förskola han praktiserar på. Han går på barn- och fritidsprogrammet och hans mål är att kunna utveckla innehållet i texten och i manuset till redovisningen. Verbal är Elmer, han filosoferar kring arbetet men att han har dyslexi gör att han har svårt att utveckla sina resonemang i skriven form.
Gör: Förstelärare i svenska på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Är dessutom speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling.
Meriter: Har blivit utsedd till Sveriges bästa lärare, vann Guldäpplet 2018 och blev årets FN-lärare 2019.
– Det är nästintill omöjligt känns det som. Men jag har blivit bättre. I början skrev jag kanske en mening, nu har jag i alla fall tre, skrattar Elmer.
Han pratar om vikten av att ta reda på saker och poängterar att det gäller att ställa frågor, både i klassrummet och för reportagearbetet. Annars utvecklas man inte, säger han.
– Jag var medveten om det som hände Kim Wall och jag såg det i tidningen, men jag kände henne inte, förklarar Elmer som tänkt mycket på den sorg hennes föräldrar drabbades av.
Joachim och Ingrid Wall får frågan vad det goda reportaget är. Joachim är fotograf, kallar sig för bildjournalist och Ingrid Wall jobbade länge som journalist. Joachim svarar snabbt, med ett skratt: ”Det är bilder”.
Ingrid och Joachim Wall följer reportageprojektet på Söderslättsgymnasiet med stort intresse och den här dagen är de med digitalt när eleverna berättar om sina reportage och om hur de har tänkt. Foto: André de Loisted
– Vi vet att ord och bild kan göra stor skillnad, mycket större skillnad än vad trampande soldatstövlar och vapen kan göra. Det är viktigt att påpeka i dessa tider. Det fria ordet och den fria journalistiken är den sista garanten för demokrati i världen och vi ser att demokratin är hotad, säger Ingrid Wall.
Framför sin skärm konstaterar en tjej att reportageskrivandet är en bra möjlighet för henne och hennes kompisar att lyfta viktiga frågor.
– Man är aldrig för ung för att ha en röst, säger hon och får applåder.
Läraren Maria Glawe har lagt ner mycket kraft på att klassrummet inte ska se ut som alla andra klassrum. På golvet nedanför den stora skärmen där eleverna och Kim Walls föräldrar syns, står färgglada kuber med rubriker på. På nummer fem står ordet ”Jämlikhet”, på nummer tio kan man läsa ”Minskad ojämlikhet” och på nummer tre finns rubriken ”Hälsa och välbefinnande”. En bokhylla pryder ett hörn av rummet och runt om i rummet syns tecken på Marias kärlek till poesin. Kuberna är förresten tecken på det, på det globala samarbetet ”Poesi för en hållbar framtid”.
Föddes 1987 i Trelleborg. Utbildade sig till journalist vid Columbiauniversitetet i USA. Som frilansjournalist reste hon runt i världen och skrev för tidningar som Time, The Guardian och New York Times. Kim Wall mördades av Peter Madsen i en ubåt utanför Köpenhamn under arbetet med ett reportage i augusti 2017.
Kim Wall mördades i augusti 2017. Foto: Tom Wall
– Reportaget är en utmaning för eleverna. De flesta skriver utkastet så här: Här är all text. Poff. Färdig! Men sen när de får in en miljöbeskrivning och gör snygga övergångar till intervjupersonen, när de skalar och förtätar texten, då händer det något, säger Maria Glawe.
Nöjt förklarar hon att hon får in stora delar av innehållet i kursen, i svenska 2, genom projektet och att hon gärna jobbar projektinriktat med framtidsfrågor, med hållbarhet och med ungas visioner om framtiden.
– Det känns att det är angeläget för dem att jobba med den här uppgiften. De lägger ner mycket tid på arbetet. Men det är ju så att de läser inte särskilt mycket nyheter. I den bästa av världar läser de det som delas på sociala medier. Är det ingen lockande ingress så klickar de vidare. Därför startar vi projektet med nyhetsläsning och granskning av artiklar. Ändå vill de flesta skriva texter om de får välja mellan det och att göra videoreportage. Det är också viktigt att stärka eleverna i deras skrivprocesser och få dem att frigöra sig från skolbokstexter, utvecklar Maria Glawe som understryker vikten av att läsa reportage för att kunna skriva reportage.
Läraren Maria Glawe har en elev på plats i klassrummet och några elever finns med digitalt samtidigt som Kim Walls föräldrar Ingrid och Joachim också är med från hemmet utanför Trelleborg. Foto: André de Loisted
Att våga ställa svåra och laddade frågor, det är något man behöver träna på, menar hon.
– Den bästa arenan för det är skolan, tänker jag. För där vågar man göra fel och man ska våga göra fel och lära sig av det. Ju äldre vi blir, desto mer försiktiga blir vi när det kommer till att sväva ut och testa gränser. Men det ska man göra när man går i journalistens fotspår, säger Maria Glawe.
LÄS ÄVEN
Lärare mejlade succéförfattare – fick svar direkt
Här får de leva sig in i kriget – på riktigt
Krönika ”Det är allas vårt ansvar att vända den här hemska krisen.”
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”
Modersmålsundervisning ”Jag vill att eleverna ska känna stolthet över sitt modersmål.”
Moderna språk Tyskläraren: Vi har inte minskat gruppen som väljer tyska.
Böcker Forskaren tipsar om kvalitetslitteratur med lärare och lärande i centrum.
Betyg Svenskläraren: Svensk skola har i hög grad fasat ut både läsandet och skrivandet.
Moderna språk Forskaren: Vissa elever piggnar till när de får syssla med grammatik.
Skolbibliotek ”Eleven ser bestämd ut när han ställer frågan.”
Krönika ”En text, ett papper, en färgad penna och vi tvärstannar.”
Läromedel SO-läraren: ”I ett större perspektiv är det så klart sorgligt.”
Krönika SO-läraren om varför hennes åsikter är överflödiga.
Lektionstipset Prisade läraren om virala filmerna som både underhåller och allmänbildar.
Svenska som andraspråk ”Måste göras mycket mer för att höja sva-kompetensen på våra skolor.”
Krönika ”Elever som läser och skriver mindre omger sig alltmer med talspråk.”
Gymnasieskola ”Antalet elever som väljer högsta nivån kan minska kraftigt.”
Fackböcker Forskaren: Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum.
Krönika Svenskläraren: Nu lägger jag ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga.
Forskning ”Alla förstår inte hur man kan använda tekniken.”
Reportage Hanna Garberg: Situationen är mer dramatisk än vi hade trott.
Krönika Läraren: Skolverkets syn på ämnesbehörighet krockar med verkligheten.
Extra anpassningar Skolverket: ”Läraren själv beslutar om anpassningar.”
Stoffträngseln Varannan lärare: Våra ämnen lider av stoffträngsel.
Stoffträngseln Forskaren: Skolan har blivit en kvalificeringsarena.
Stoffträngseln Här är lärarnas egna vittnesmål.
Stoffträngseln Skolverket om hur reformen ska fungera i praktiken.
Stoffträngseln ”Jag tror att det kan hjälpa, men frågan är större än så.”
Vi lärare debatt Gymnasielärarens vädjan: Reducera innehållet kraftigt.
Läsning Forskaren: En viktig väg till fördjupad förståelse går via berättelser
Forskning Forskaren: Se till att alla lär sig de viktigaste orden i ett tidigt skede.
Krönika Redaktören: Inte skolans ansvar att lära barnen hundvett.
Krönika Svenskläraren: Lärare som inte ger upp ska hyllas – inte beskyllas för att vara funkofober.
Forskning Forskaren: Kursplanen är svårgreppad.
Sfi-undervisning Läraren: Sångerna gör det lättare att lära sig svenska ord och uttal.
Lärarpriser Därför prisas Ingemar Wiklund som Årets geografilärare.
Krönika Svenskläraren: Stundtals lite slagsida mot elände och problem i den litteratur som eleverna möter i skolan.
Krönika ”Det kvider i mitt eget läshjärta av blotta tanken.”
Krönika Svenskläraren: Ryggradsreflexen är att slå bakut.
Böcker ”Skönlitteraturen ger oss möjligheten att färdas fritt och flödande.”
