Ny studie: Varannan 15-åring kan inte skilja fakta från åsikter

Uppgiften finns i den nya rapporten ”Developing Literacy Skills in a Digital World” där man bearbetat data från den senaste Pisa-undersökningen som bygger på de provsvar som 15-åringar gav 2018.

– Det innebär att många elever var väldigt dåligt rustade för den undervisning med digitala hjälpmedel som dominerat under pandemin, säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher i ett webbinarium om rapporten.

Pisachefen: Gör mig väldigt oroad

I genomsnitt är det endast 47 procent av eleverna i OECD-länderna som har förmåga att särskilja fakta från åsikter. Siffran för Sverige är något högre och ligger på drygt 50 procent. USA toppar listan, där kan 70 procent av 15-åringarna skilja fakta från åsikter medan Kosovo hamnar i botten med en siffra på blott 15 procent.*

– Det gör mig väldigt oroad, säger Pisachefen. Allt fler elever har tillgång till dessa fantastiska apparater som datorer och mobiltelefoner – men de saknar förmåga att använda dem! De riskerar att fastna i en värld av fake news och ekokammare.

Andreas Schleicher har därför ett medskick till skolpolitiker och skolledare över hela OECD:

– Tänk inte i första hand på att införa mer av den senaste tekniken, tänk på att hjälpa både lärare och elever att bli bättre på att navigera i den digitala världen.

De elever i undersökningen som visade sig bäst på att skilja fakta från åsikter på nätet hade föga förvånande fått mer undervisning i källkritik och i att jämföra olika sajters tillförlitlighet.

Sverige tillhör de länder där eleverna tillbringar allra mest tid på internet – men svenska elever tillhör inte de bästa på att söka information där. OECD har undersökt vilka elever som navigerar mest effektivt på internet. I topp ligger flera asiatiska länder och Ryssland. Sverige återfinns på den nedre halvan.

Digital teknik försämrar läsningen

Rapporten tittar också närmare på hur 15-åringarnas läsförmåga har påverkats av det stora inflödet av ny teknik i klassrummen. Resultatet är tydligt: Ju mer eleverna använder digital teknik i skolan, desto sämre läsare blir de.

– Men det är ett svårtolkat resultat, konstaterar han. Är det de digitala hjälpmedlens fel? Eller är det lärarna som inte förmår använda dem? Detta måste studeras närmare.

OECD har också genom åren frågat eleverna om de känner ”glädje av att läsa böcker”. Den glädjen har minskat i nästan hälften av länderna sedan 2009, Sverige inbegripet. Men glädjen över att läsa böcker har också ökat i ett tiotal länder, exempelvis i Spanien och Ryssland.

– Även det här resultatet är svårt att tolka. Om vi tror på hypotesen att mycket tid på nätet gör att intresset för att läsa böcker minskar, då borde det minska överallt.

"Texternas längd har betydelse"

Frågan är viktig eftersom det finns ett samband: ju större glädje över läsningen, desto bättre resultat i läsförståelse. Därtill visar OECD:s mätningar att de som läser fler böcker i pappersform än i digital form också blir bättre läsare.

Hur mycket uppmanas då 15-åringarna att läsa i skolan? Det varierar kraftigt. I topp ligger Finland och Danmark där över 70 procent av eleverna under ett läsår uppmanats att läsa minst en text på över 100 sidor. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 40 procent, vilket placerar oss nära genomsnittet.

– Texternas längd har betydelse, säger Andreas Schleicher. Ju längre texter de får läsa, desto bättre läsare blir de.

*Rättelse: I en tidigare version av den här texten hävdade vi att 70 procent av 15-åringarna i USA inte kan skilja fakta från åsikter. Det är fel, tvärtom kan 70 procent av de amerikanska ungdomarna göra distinktionen. Vi ber om ursäkt för missen.

LÄS ÄVEN

2 av 3 killar läser bara om de måste

Debatt: Ta hjälp av biblioteket om ni vill få unga att läsa

AI får skolor att lägga om läsundervisningen

Så vill regeringen få fler unga att läsa

Podcast: Om källkritik med Jack Werner