Platt fall för satsning på moderna språk
Daniel Rosén, undervisningsråd på Skolverket och Madeleine Skeppland Blime, gymnasielärare i franska. Foto: Adobe stock (mitten) och privat
Nyheter Språksprånget skulle bli ett lyft. Men det här läsåret deltar endast fyra lärare i moderna språk i den nationella utbildning i kollegialt lärande som ligger till grund för språnget.
För snart fem år sedan lanserade Skolverket Språksprånget – en nationell kompetensutvecklingsinsats för lärare i moderna språk. Men när Skolinspektionen nyligen presenterade en granskning av moderna språk konstaterade myndigheten att lärarna ofta arbetar ensamma och sällan får chans till kollegialt lärande eller kompetensutveckling. Granskningen, som gjordes i 34 skolor, visar också att väldigt få lärare och skolledare känner till Språksprånget.
Daniel Rosén, undervisningsråd på Skolverket och samordnare av Språksprånget, är bekymrad över det låga deltagandet bland lärare i moderna språk, men ser inte att myndigheten kan öka marknadsföringen i någon större utsträckning.
– Vi går ut med information i de kanaler vi har och marknadsför som vanligt mot moderna språk i sociala medier under våren, säger han.
”Då sjönk antalet deltagare”
Språksprånget består av texter, filmer, ljudfiler och annat material som lärare i moderna språk kan arbeta med kollegialt för att utveckla sin undervisning. Utbildningen ”Att leda kollegialt lärande” är en möjlighet för skolorna att utbilda lärare att leda det kollegiala lärandet. Den utbildningen har funnits i sin nuvarande form i fyra år. Året dessförinnan erbjöd Skolverket en motsvarande utbildning som var specifik för lärare i moderna språk. I den deltog 85 lärare.
– När vi gjorde om utbildningen sjönk antalet deltagare som var lärare i moderna språk. Första året deltog 20 lärare i moderna språk och sedan har antalet fortsatt minska, men vi kan inte säkert veta vad det beror på, säger Daniel Rosén.
Varför går ni inte tillbaka till den gamla formen med en specifik utbildning för lärare i moderna språk?
– Förut fanns flera snarlika utbildningar i att leda kollegialt lärande med utgångspunkt i Skolverkets kompetensutvecklingsmaterial. Men vi har inte möjlighet att erbjuda separata utbildningar för de 16 områden som finns i dag. Då skulle de lärare som undervisar i ämnen med för få sökande inte kunna delta alls, säger Daniel Rosén.
Under det här läsårets upplaga av den nationella fortbildningen är endast fyra lärare i moderna språk med. En av dem är Madeleine Skeppland Blime, gymnasielärare i franska på Stagneliusskolan i Kalmar.
– Jag är mycket glad över möjligheten att få gå den här utbildningen. Den utvecklar min förmåga att leda grupper kollegialt och min kompetens att använda olika handlednings- och samtalsmodeller, säger Madeleine Skeppland Blime, som även undervisar i engelska.
”Tråkigt att vi är så få”
Utöver de fyra lärarna i moderna språk går totalt cirka 200 deltagare – med alla möjliga ämneskombinationer i både för-, grund- och gymnasieskolan – utbildningen ”Kollegialt lärande”.
– Det är tråkigt att vi är så få lärare i moderna språk. I det kollegiala lärandet ger det mig mer att träffa ämneskollegor. Sverige måste ta ett större rikstäckande ansvar för att satsa på, och utveckla undervisningen i, alla de moderna språken. Elevernas förmåga att prata och skriva fritt utan hjälpmedel behöver förbättras.
Parallellt med utbildningen leder hon en grupp, bestående av sju ämneskollegor, i Språksprånget hemma i Kalmar.
– Det är ett lagom antal för att alla ska känna sig delaktiga och komma till tals i diskussionerna. I gruppen har vi också skapat ett gemensamt dokument där vi delar med oss av våra lektionsupplägg och inspirerar varandra, säger Madeleine Skeppland Blime.
Språklärarnas fem krav
I ett pressmeddelande framhåller Språklärarnas riksförbund att Språksprånget är en värdefull satsning, men konstaterar samtidigt att det är ”förfärande att läsa i Skolinspektionens rapport att de sett skolor där lärarna inte känner till att Språksprånget finns”. Förbundet pekar på vad som behöver göras för att stärka undervisningen i moderna språk:
- Se till att språken talas mer på lektionstid, både av lärare och elever.
- Ge eleverna gott om utrymme att använda språket mer spontant i tal och skrift.
- Erbjud lärarna relevant kompetensutveckling, även på målspråket.
- Stärk förutsättningarna för erfarenhetsutbyte mellan ämneskollegor.
- Elever som behöver stöd i moderna språk måste få det, liksom i skolans andra ämnen.
LÄS ÄVEN
Fortsatt stora problem för moderna språk
Historielärare prisas för sitt vardagsarbete i det tysta
