Debattören: Allt fokus på lust leder skolan fel

Hon skrev nyligen en kulturartikel på det här temat i Sydsvenskan, där hon slår ett slag för det idoga arbetet: ”Lågstadiets studier bör vigas åt färdighetsträning i att läsa, skriva och räkna”. 

Du gillar tanken att färdigheter är något som man erövrar efter lång träning?

– Allt som människor kan har de en gång lärt sig, ibland går det snabbt och ibland kan det ta tid. Uppfattningen att det generellt är trist med övning tror jag inte stämmer. 

Kanske svårare att nöta in läsfärdigheter hos barn när de blivit vana vid att få snabba kickar ett knapptryck bort?

– Visst ger nätet omedelbara dopaminkickar men de flesta barn tycker också det är roligt att erövra skriftspråk, även om det tidvis kräver fokus. Ofta hör man att barn är annorlunda idag, mindre uthålliga, men våra hjärnor är samma sedan länge. Oavsett bör inte skolan försöka konkurrera med underhållning på internet, utan vara inriktad på att skapa en så god studiemiljö som möjligt i klassrummen. 

När hon själv gick i lågstadiet i slutet av 1970-talet handlade mycket om färdighetsträning. I sin artikel i Sydsvenskan efterlyser hon ett liknande tänk i dagens skola och listar en rad förslag:

“Analog evidensbaserad lästräning som startar på allvar när barn är sju år och att skriva och ljuda bokstäverna, så småningom regelbunden diktamen med allt mer sofistikerade texter, från poesi till bruksanvisningar, att elever ges ett stort ordförråd av lärare som själva läser och skriver väl. Högläsning i klassen både av barn och lärare, gärna av kvalitativa och originella texter, regelbundna test som säkerställer att barn läser på sin nivå och omedelbar hjälp om de inte gör det. Tillgång till att på skoltid fritt botanisera bland böcker och tidningar med stor variation av genre – det vill säga ett bibliotek.”

Kritisk mot tidig digitalisering

Jenny Maria Nilsson är ingen anhängare av digitala hjälpmedel när barnen är små. För ett par år sedan var hon en av författarna bakom boken ”Omstart för skolans digitalisering”. Aldrig skärmar på lågstadiet, eller?

– Digitala hjälpmedel är vad den utbildningsteknologiska industrin kallar det, ofta handlar det om centralt inköpt mjukvara framtagen specifikt för barn. Mycket tyder på att unga barn lär sig bättre och tränar uthållighet och fantasi bättre i en analog miljö. Dock finns barn med särskilda behov som kan behöva digitala hjälpmedel.

Den nya regeringen med skolminister Lotta Edholm i spetsen verkar vara på din linje. Nu svänger pendeln snabbt bort från det digitala i lågstadiet, finns det risk att vi drar för långt åt andra hållet nu?

– Nej, evidensen mot tidig digitalisering är överväldigande. Det är bra att Edholm tänkt om, men hon och hennes departement tycks inte helt ha förstått hur svårt det blir att rå på den marknad som digitaliserat skolan och hur få böcker det till exempel finns i klassrummen numera. 

När hon skriver om den infekterade frågan kring det analoga visavi det digitala får hon ofta reaktioner från lärare som vill vara anonyma. 

– De lyfter oegentligheter som inte sällan kommer sig av försäljningen av digitala produkter. Och det förekommer att de straffas av ledningen när de kommer med kritik. 

Lustkravet är stressande

Hon vänder sig också mot föreställningen att digitala hjälpmedel skulle öka barnens lust att lära sig läsa. 

– Det som sker är att barnet utvecklar lust för användandet av tekniken, inte för inlärningen. Att säga till barn att ”du måste känna lust för att kunna lära dig saker” är stressande, det är att begära en egenskap som är svår att beställa fram.  

Lusten, menar hon, är något som kommer efter det hårda arbetet med att lära sig läsa. Lusten kommer med de kunskaper och upplevelser som läsningen ger. Men själva inlärningen kan väl ändå vara mer eller mindre lustfylld, beroende på lärarens insatser?

– Så är det! Jag tror på lärarens frihet och yrkeskompetens och att människan i grunden är en nyfiken varelse som gillar att lära sig. Till syvende och sist måste läraren arbeta med just sina elever och bör vara den som bestämmer undervisningens ordning och detaljer. 

LÄS ÄVEN

Hård kritik mot digitaliseringen av skolan

Skriva för hand har stor betydelse för inlärningen

Debatt: Häpnadsväckande resultat när sonen med dyslexi fick skriva för hand

Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet