Så många slutbetyg är högre än NP-betygen

Anders Boman är enhetschef för de nationella proven på Skolverket.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Nationella prov Mer än vart tredje slutbetyg i matte, svenska och sva i årskurs 9 är högre än vad eleverna har presterat på de nationella proven, visar nya siffror från Skolverket. Kommunala skolor tenderar att höja fler slutbetyg jämfört med NP-betygen än vad de fristående skolorna gör.

Torbjörn Tenfält

2 dec 2022

Skillnaden mellan vad eleverna i årskurs nio får i slutbetyg och vilka resultat de uppnått i de nationella proven är fortsatt stora.

I svenska och sva är det en ganska kraftig ökning jämfört med 2019 när proven skrevs senast, visar Skolverkets nya statistik. För tre år sedan hade 27,5 procent av niorna högre slutbetyg i svenska jämfört med provbetyget. I år har skillnaden vuxit till 35,4 procent. I svenska som andraspråk (sva) är motsvarande ökning från 30,6 procent till 36,5 procent.

– Den bestämmelse som infördes 2018 om att lärarna särskilt ska beakta provbetyget har så här långt inte fått någon större effekt, säger Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

Ovana vid nya designen

En förklaring, när det gäller svenska, kan vara den nya designen av läsprovet. Fler frågor med flera svarsmöjligheter och mindre utrymme för tolkningsbara svar ska bidra till att höja kvaliteten på de nationella proven. Läsprovet innehåller också färre mycket svåra frågor och färre mycket lätta frågor.

– Mer utvärdering behövs innan vi kan säga något säkert, men det kan vara så att lärarna i svenska på grund av den nya designen av läsprovet har beaktat provbetyget i lägre grad än vad vi hade hoppats att de skulle göra. De är fortfarande ovana vid den nya designen där F-gränsen har inneburit att fler elever har fått F på provet, säger Anders Boman.

LÄS ÄVEN: Massiv kritik mot nationella provet i svenska

I matematik är andelen niondeklassare med högre slutbetyg än NP-betyg nu lägre jämfört med för tre år sedan, men då var andelen å andra sidan så hög som 39,3 procent. De slutbetyg eleverna fick i matte i våras var i 34,5 procent av fallen högre än provbetyget.

Tvärtom i engelska

I engelska är skillnaden mellan slutbetyg och resultatet i nationella proven betydligt mindre. Även här har skillnaden minskat, från 12,8 procent med högre slutbetyg än provresultat 2019 till 10,3 procent det senaste läsåret. I engelska är tvärtom den andel som får ett lägre slutbetyg än NP-betyget 14,6 procent, vilket är en betydligt högre siffra än i alla andra NP-ämnen.

LÄS ÄVEN: Engelsklärare sågar låga kraven i nationella provet

Skolverkets statistik visar också att lärarna i de kommunala skolorna är mer benägna än lärarna i de fristående skolorna att sätta högre slutbetygen jämfört med de nationella proven. I svenska är andelen elever i kommunala skolor med högre slutbetyg jämfört med provbetyget 36,5 procent. I friskolorna är motsvarande andel 31,3 procent. I matematik är mönstret detsamma – slutbetyget är högre än provresultatet för 35,6 procent av eleverna i de kommunala skolorna och 30,2 procent av eleverna i de fristående skolorna.

– Vi har vid en rad tillfällen konstaterat det omvända, att fristående skolor sammantaget sätter högre betyg än provbetyget. Jag vill inte spekulera i varför utfallet är som det är denna vår, jag hoppas att vi kan återkomma om det. Det är viktigt att komma ihåg är att det är väldigt grovmaskigt att sortera skolor utifrån två kategorier, det skiljer sig mycket mellan skolor, säger Anders Boman.

Trots att slutbetygen i många fall är högre än NP-betygen sjunker slutbetygen i nästan alla ämnen, vilket vi rapporterade i förra veckan.