Så godkänns elever som inte kan läsa på nationella provet i svenska

I den nya betygsmodellen för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio uttrycks delprovsresultaten inte längre med betyg, utan istället med poäng. Bland svensklärarna väcker förändringen skarp kritik.

– Det innebär att en elev i årskurs nio kan göra ett kanonresultat i den muntliga delen i svenska och sedan få noll i läs- och skrivdelarna och ändå bli godkänd på provet som helhet, säger Hanna Garberg, lärare i svenska på Gubbängsskolan och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm.

Hon är en av flera svensklärare som reagerar mot den nya modellen, som ingår i ramverket för nationella proven och digitaliseringen av NP.

”Ett steg åt helt fel håll”

Hanna Garberg hänvisar till skrivningen om att lärare särskilt ska beakta provresultaten när de sätter sina ämnesbetyg.

– Redan idag har vi problem med att skolledning och vårdnadshavare trycker på för att alla elever ska bli godkända. Då har resultaten i nationella proven varit ett stöd för den som känt att den behöver visa att en elev faktiskt fick F i läsförståelsen och att det motiverar varför man också satt F i ämnesbetyg.

Med övergången till poängsättning och den nya modellen finns inte den möjligheten på samma sätt.

– Det här är ett steg åt helt fel håll och riskerar att spä på betygsinflationen. Att en elev är superduktig på att snacka och leda samtal ser svensklärare oftast inte som en lika viktig del av svenskämnet som att kunna skriva och läsa, säger Hanna Garberg.

I sin fackliga roll ser hon att många kollegor redan nu kämpar för att göra rätt i sin myndighetsutövning.

– Det är svårt i dag att sätta betyget F. Man blir ofta ifrågasatt av elevhälsa, skolledning och vårdnadshavare. Nu gör Skolverket det ännu svårare för oss och sätter oss i en påfrestande situation, säger hon.

I en krönika i Vi Lärare stämmer språkläraren och skoldebattören Sara Bruun in i kritiken mot den nya betygsmodellen för de nationella proven i svenska. Hon ställer frågan om det nu är dags att ta bort betyget F:

”Vad ska vi ha det till? Som det kommer bli nu är det i stort sett endast nyanlända elever som förstår väldigt lite svenska som kommer få F. Övriga ungdomar görs björntjänster och slussas vidare till det nya Björntjänstprogrammet på gymnasiet.”

Skolverket slår ifrån sig kritiken

Syftet med förändringarna är att öka giltigheten och tillförlitligheten vid bedömningen, uppger Jessica Jarhall, enhetschef på Skolverket, i en skriftlig kommentar till Ämnesläraren.

– I och med övergången till den nya provbetygsmodellen får eleven inte längre betyg på varje enskilt delprov utan endast en poäng. Resultatet blir mer tillförlitligt då fler nyanser i elevens lösningar kan tas tillvara, menar hon. 

Finns det fog för oron att elever i årskurs nio kan få godkänt på NP i svenska utan att varken kunna läsa eller skriva?

– Har eleven aldrig visat att han eller hon kan läsa eller skriva på en nivå som motsvarar betygskriterierna för minst E kan eleven inte få ett godkänt slutbetyg, oavsett vad betyget på det nationella provet visar. 

NP är kompensatoriskt och så var det även tidigare då en elev kunde få F på ett delprov, men ändå få ett godkänt provbetyg, framhåller Jessica Jarhall.

– Kompensationen ser dock annorlunda ut nu. Tidigare kunde en elev till exempel ha missat källhänvisning i delprov C och därmed fått F på delprovet. I och med den nya modellen kan eleven trots en utelämnad källhänvisning i uppsatsdelen få poäng för sina andra förtjänster i delprov C och resultatet blir därmed mer balanserat och tillförlitligt. 

Men är det verkligen rimligt att en elev som varken kan läsa eller skriva ens ska kunna få ett godkänt betyg på det nationella provet i svenska i årskurs 9?

– I teorin stämmer det att en elev som får höga poäng i det muntliga delprovet kan få låga poäng på de båda andra delproven och ändå nå ett E i provbetyg. Uppsala universitet har genomfört analyser och simuleringar som visar att en elev som har en stark muntlig språkförmåga ytterst sällan får mycket låga poäng i de andra delproven. Men om en sådan elev skulle förekomma, så är detta ett fall när läraren vid sin betygssättning särskilt noga behöver titta på kriterierna för betygssteget E. Dessa måste vara uppfyllda till fullo för att en elev ska kunna få E i betyg, oavsett vad provbetyget i det nationella provet visar. Det är ingen skillnad mot tidigare principer för betygssättning.

Lärarna ska ju särskilt beakta provresultaten i sin betygsättning. Hur bedömer du risken för att betygsinflationen nu ökar och att elever får godkända betyg utan att ha tillräckliga kunskaper?

– Provresultatet har en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara lärarens enda underlag vid betygssättningen.

”Förstår lärarnas pressade situation, men …”

Jessica Jarhall understryker att gränserna för provbetygen tas fram på nationell basis och att alla lärare i det aktuella ämnet på så sätt får en gemensam referens.

– Provbetygen ger därmed varje lärare information som är värdefull för att kalibrera nivån på den egna betygssättningen. Det är provbetyget som ska särskilt beaktas, inte enskilda resultat. Så var det även innan förändringen trädde i kraft.

Många lärare vittnar om att de riskerar att hamna under en enorm press från både elever, vårdnadshavare och skolledning när de F-varnar en elev. Nu är många lärare oroliga för att de inte längre kan luta sig mot nationella provet för att motivera sitt F för där kan eleven ha fått ett godkänt betyg, som ska särskilt beaktas när ämnesbetyget sätts, trots att eleven varken kan läsa eller skriva. Hur ser ni på den problematiken?

 – Vi förstår lärarnas pressade situation. Detta är dock inte något nytt. Samma press borde kunnat uppstå även i den gamla provbetygsmodellen, då en elev kunde få godkända betyg på två av tre delprov. Även detta genererade ett godkänt provbetyg.

LÄS ÄVEN

Sara Bruun: Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt

Låga krav – då godkänns elever som inte kan läsa och skriva

”Garantin” döms ut av både lärare och forskare

Elever sviks när lärandet anpassas bort

Herlitz: Nationella provet bekräftar bara hur dåligt eleverna läser