Så vill han stoppa krisen för moderna språk
Fernando Lopez Serrano går igenom grammatik med sin klass. Foto: André de Loisted
Moderna språk Moderna språk befinner sig i fritt fall, enligt spanskläraren och forskaren Fernando López Serrano som vägrar att ge upp sin vision om ett ökat intresse för språk bland unga. Därför har han startat tävlingen språkolympiaden. Förra året deltog 30 000 elever.
Latin, klassisk grekiska och sanskrit. Det var de språk som gymnasieläraren Fernando López Serrano undervisade i innan han flyttade till Sverige. I dag undervisar han främst i spanska och latin på Malmö Latinskola. Han brinner lite extra för latin, som alla elever på humanistiska programmet läser under ett år.
– Det är en ganska svår kurs, men har man gått igenom den så har man bra grammatiska grunder och en analytisk förmåga att lära sig andra språk. När jag har träffat mina tidigare elever på universitet, som studerar språk, har flera sagt att latin var det mest nyttiga ämnet på gymnasiet, säger Fernando López Serrano, som även är doktor i spanska med inriktning språkdidaktik.
Fernando López Serrano
Ålder: 46 år.
Bor: Lund.
Familj: Fru och fyra barn.
Uppvuxen: Zaragoza i Spanien.
På fritiden: Älskar att läsa, resa och umgås med vänner och familj.
Boktips: ”Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning” av Jan Håkansson och Daniel Sundberg samt ”Understanding second language acquisition” av Rod Ellis.
Aktuell med: Språkolympiaden, ansökan är öppen till mitten av januari 2024. Mer info på ilcompetition.se.
Han menar att moderna språk tyvärr befinner sig i kris i svensk skola.
– Många elever väljer bort de språk som inte är obligatoriska i gymnasiet. Dels kanske man tycker att det är svårt, dels har man svårt att se nyttan med att läsa språk, vilket man nog gör lite senare i livet.
I Malmö har elever som läser spanska 1 på gymnasiet minskat med 44 procent sedan 2013, visar en rapport som Fernando López Serrano har skrivit till rektorer, politiker och tjänstemän för att få dem att bidra till att vända den här negativa trenden. Men ingenting händer.
Tävlingen ska vara en motivationskick
För 16 år sedan bestämde sig Fernando López Serrano och hans kollegor för att ta saken i egna händer och startade Språkolympiaden – en språk- och kulturtävling som nu har spridit sig från Malmö ända upp till Umeå, och till Danmark och Norge. Förra året deltog cirka 30 000 svenska elever, i kategorin spanska, tyska eller franska.
– Tanken är att tävlingen ska fungera som en motivationskick och få fler högstadieelever att fortsätta läsa moderna språk på gymnasiet.
Varje år vinner eleverna exempelvis språkresor, studiebesök och klasstipendier. Även lärarna till de vinnande lagen får ett symboliskt pris för sin goda undervisning – en gest som lärare i moderna språk är i stort behov av.
– Vi känner att vi jobbar i skymundan eftersom moderna språk är ett nedprioriterat ämne bland rektorer. Lönen är sämre och vi har de sämsta arbetstiderna – oftast första och sista lektionen på dagen. Dessutom saknas det fortbildningsinsatser, säger han.
Fernandos tips till språklärare
Så analyserar du grammatik i klassrummet:
- Be eleverna skriva en kort text om vad de har gjort i helgen.
- Se över texterna och ta fram de tio mest vanliga felen. Skriv upp dem på tavlan och låt eleverna diskutera på svenska om det är rätt eller fel och varför. Och vilket det rätta ”svaret” är.
- Arbetssättet kallas korrektiv feedback och är en ganska tidskrävande metod, men det sätter sig när man har gjort det ett par gånger.
- Forskning visar att den här typen av arbetssätt – då man diskuterar med en person på samma språkliga nivå och inte enbart med läraren – gör att kunskapen fastnar bättre i långtidsminnet.
Just nu håller Fernando López Serrano i ett nystartat forskningsprojekt där lärare från fyra gymnasieskolor ska titta närmare på inlärning av konjunktiv.
– Konjunktiv är i princip dött i det svenska språket men väldigt levande i spanska, och det svåraste momentet i spanska på gymnasiet och universitetet.
Målet med hela hans forskning är att förenkla för svenska elever att lära sig grammatik.
– Många tänker att man bara ska prata på och använda målspråket när man förklarar grammatik, men forskningen visar att det är bättre att ta de svåra momenten på elevernas modersmål. Det vill säga att använda modersmålet som en port till det främmande språket.
LÄS ÄVEN
Platt fall för satsning på moderna språk
Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem
Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige
