Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige

EU har som mål att unga ska kunna två främmande språk. Att vara flerspråkig räknas som en nyckelkompetens. Eurydikenätverkets nya rapport visar att Sverige har en del att jobba på för att leva upp till den ambitionen.

– Vi sticker ut som ett av få länder där det inte är obligatoriskt att läsa två främmande språk. Om man tittar på länder som liknar Sverige så ser det helt annorlunda ut, säger Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

När det är frivilligt att läsa moderna språk i grundskolan skickar vuxenvärlden en tydlig signal till eleverna och till samhället i stort om att det finns ett ämne som är mindre värt än de andra, framhåller Mia Smith.

– Redan där har du satt ett signalvärde som gör att vi språklärare kämpar i uppförsbacke när det gäller att motivera eleverna. Obligatorium är ett otroligt viktigt steg för att stärka språkens status i svensk skola.

Låg andel på yrkesprogrammen

Av rapporten framgår att svenska elever på gymnasiets yrkesprogram i mycket lägre utsträckning lär sig ytterligare språk utöver engelska, jämfört med elever på yrkesprogram i andra länder. I Finland läser cirka 90 procent av eleverna på yrkesprogram två eller fler främmande språk, i Sverige är motsvarande andel inte ens fem procent. Generellt ligger Sverige här mycket lågt jämfört med övriga Europa, även om jämförelsen med Finland haltar något då eleverna där även kan välja att läsa svenska eller finska.

– Det handlar inte om att våra elever inte vill läsa språk, utan om att de inte får möjlighet, säger Mia Smith.

Ofta handlar det om praktiska hinder, menar hon. Det kan vara möjligt att läsa moderna språk inom ramen för individuellt val, men schemamässigt fungerar det inte för elever på vissa program. Skolan kan ha valt en särskild profil med satsningar på engelskspets som gör att det inte går att samtidigt läsa ett modernt språk. Lärarbrist eller för små elevgrupper kan göra att grannskolor delar på undervisningen och då får elever åka buss och riskerar att ge upp för att de inte orkar.

– Man gör det så svårt för eleverna att de inte mäktar med.

Mia Smith framhåller att alla högskoleförberedande program inte heller har ämnet engelska med i sina gymnasiemål.

– Det borde vara självklart för alla program som siktar på högskolan att omfatta engelska i gymnasiemålen samt moderna språk och det borde även i avsevärt högre grad gälla yrkesprogrammen. Om du jobbar inom till exempel hotell och turism borde det vara en självklarhet att kunna språk, men idag finns det inga kurser i moderna språk inom hotell- och turismprogrammet.

Svårt för enskilda lärare att hinna med

För att språklärare ska kunna fördjupa sig i språket de undervisar i ställer många länder krav på – eller erbjuder möjligheter – att fortbilda sig utomlands under utbildningen eller i anställningen.

Eurydikenätverket konstaterar att allt fler europeiska språklärare deltar i fortbildning utomlands, men svenska språklärare på högstadiet deltar i lägre utsträckning än genomsnittet för EU. Svenska språklärares mobilitet har heller inte ökat i samma utsträckning de senaste tio åren som den har gjort för språklärare från andra europeiska länder.

– Återigen handlar det om förutsättningar. Även om det finns program att delta i så tar det tid att ansöka och planera. När undervisningstiden ökar är det svårt för den enskilde läraren att hinna med. Vi i Språklärarnas riksförbund märker också att lärare ofta inte ens får förutsättningar att delta i ämnesrelaterade kompetensutveckling som ges i Sverige, och många aktörer vi samarbetar med rapporterar om samma sak, säger Mia Smith.

LÄS ÄVEN

Platt fall för satsning på moderna språk

Fortsatt stora problem för moderna språk

Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem

Forskaren: Det pratas fortfarande för lite spanska i skolan