Han tvättar bort tyska grammatikens mossiga stämpel
Deni Beslagic är forskare vid Stockholms universitet och lärare i tyska på Thorildsplans gymnasium. Foto: Maria Brunzell/Stockholms universitet
Moderna språk
Många elever uppskattar verkligen grammatiken när de läser moderna språk! Det menar tyskläraren Deni Beslagic som vill slå ett slag för grammatikundervisningen i sin forskning.
– Mycket fokus hamnar på att eleverna ska kunna kommunicera på det nya språket, men de behöver byggstenarna också.
Forskning om att undervisa i moderna språk är ovanligt i Sverige – och nästan inget har skrivits om grammatikundervisningen i tyska. Det ville Deni Beslagic ändra på.
I fyra år har han varit knuten till den ämnesdidaktiska forskarskolan ÄdFo som finansieras av Stockholms stad. På så sätt har han kunnat kombinera forskarstudierna med fortsatt undervisning i stadens skolor (för närvarande Thorildsplans gymnasium) samt ett uppdrag som koordinator på ”Stockholm Teaching and Learning Studies”.
I sin forskning har han följt fyra tysklärare i årskurs 7 för att undersöka hur de ser på, planerar och genomför sin grammatikundervisning. Han har intervjuat dem, observerat deras lektioner samt studerat lektionsplaneringar och material som använts i undervisningen.
– Ända sedan min egen skoltid har jag varit fascinerad av grammatikundervisning!
Både han själv och lärarna han följde tycks överens om en viktig observation: Vissa elever piggnar till och blir extra aktiva när de får syssla med grammatik och identifiera mönster och regler.
– Det handlar inte sällan om elever som i den övriga undervisningen kanske håller en låg profil. Men en hel del, särskilt pojkar, tycktes bli intresserade när de fick arbeta med att upptäcka system och strukturer och tillämpa regler för ordföljd.
Går att göra grammatiken levande
Deni Beslagic skulle vilja att lärare kommer ifrån den ofta förutfattade meningen att alla elever skulle vara ointresserade av grammatik. Visst, en del gillar inte grammatiken, men då är det möjligt att göra undervisningen mer levande. Detta lyckades lärarna i hans studie tydligt visa i praktiken.
– Ett trick är ju att visualisera och baka in grammatiska förklaringar i snygga metaforer. Man kan exempelvis göra power point-presentationer och jobba med färger, grafik och animationer för att tydliggöra kontraster och viktiga fällor.
Han menar vidare att lärare inte bör vara rädda för att benämna exempelvis satsdelar, man ska inte underskatta elevernas förmåga att faktiskt kunna ta till sig dessa ”avancerade” termer.
När jag läste tyska på 80-talet handlade mycket om grammatik, vi fick ju lära oss hur ”durch, für, gegen, ohne, um” styrde ackusativ med mera. Har pendeln helt svängt sedan dess?
– Ja, på ett olyckligt sätt tycks den ha svängt alldeles för långt åt andra hållet. Några av lärarna i min studie berättade att de för cirka 25 år sedan uttryckligen blev tillsagda på lärarhögskolan att tona ned fokus på grammatik och stavning. Man förväntades fokusera på kommunikation och ignorera elevers språkfel. Då får grammatikundervisning lätt stämpeln som något mossigt och omodernt. Men det behöver det inte alls vara!
Tysklärare är en viktig resurs
Tysklärares många gånger djupa kunskaper i grammatik borde utgöra en tillgång i skolan, menar han, inte minst för svensklärarna.
– Svensklärare är kanske inte alltid så trygga i att undervisa grammatik. De har så mycket annat som ingår i svenskämnet och fokuserar kanske hellre på skönlitteratur. Här kan en skolas lärare i moderna språk då utgöra en resurs, i synnerhet lärare i tyska och franska som traditionellt sett har en stark skolning i lingvistik.
I sin forskning på skolorna tittade Deni Beslagic närmare på hur lärarna undervisade om ordföljd och i synnerhet den så kallade V2-regeln.
– Exemplet ”Då går jag till skolan” har ju på engelska en annan ordföljd: ”Then I go to school”. Verbet har flyttat ut till tredje plats. Men på tyska är det precis som på svenska: ”Dann gehe ich zur Schule”. Elever gör ofta fel här. De kanske utgår från engelskans ordföljd omedvetet.
Genom ett närmare samarbete mellan språklärare på en skola, kan man just hitta likheter och skillnader mellan språken.
– Olika språklärare skulle kunna bli bättre på att prata ihop sig kring grammatikundervisningen och göra fler tvärspråkliga jämförelser.
Här är hela studien samt en publicerad artikel.
LÄS ÄVEN
Svenska elevers tyskkunskaper står sig väl i Europa
Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem
Forskaren: Pensionerade språklärare kan lyfta skolan
